Distansundervisning i samiska språk förbättrar elevernas språkliga rättigheter

Undervisning med hjäp av distansförbindelser har förbättrat möjligheterna att studera samiska för elever som har samisk bakgrund. Också elevernas samiskhet förstärks genom undervisningen samtidigt som den bidrar till att de samiska språken bevaras i vårt land. Det är skäl att utnyttja den verksamhetsmodell och den goda praxis som har utvecklats inom distansundervisningsförsöket också i andra ämnen.     

 Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade våren 2022 hur ett pilotprojekt för distansundervisning i samiska språk fungerar och vilka effekter undervisningen har haft. Distansundervisningen i samiska har ordnats sedan år 2018. Målet har varit att nå barn och unga som bor utanför sameområdet och vars familjer eller släkt har ett av de tre samiska språken som talas i Finland som sitt språk. Elevantalet har tredubblats under projektets gång och läsåret 2022−2023 deltog ca 150 elever. De flesta av eleverna studerar nordsamiska, näst mest studeras enaresamiska. Skoltsamiskan läses minst.

Att söka sig till undervisningen faller på vårdnadshavaren och eleven själv

För tillfället bor över 70 % av barn och unga med samisk bakgrund utanför sameområdet. Informationen om en elevs samiska bakgrund förmedlas inte alltid till skolan, och därför måste vårdnadshavaren och eleven själv aktivt söka sig till undervisningen. Av eleverna i distansundervisningsförsöket går de flesta i grundskolan, men en del går också i förskolan eller gymnasiet. Skolorna som deltar i distansundervisningsförsöket är just nu 70.

En utmaning i undervisningen, förutom att elevernas ålder varierar, är elevernas olika kunskaper i samiska: vissa elever studerar språkets grunder, andra studerar modersmålsinriktad samiska. Det råder också en betydande brist på undervisningsmaterial, och därför är lärarna som deltar i distansprojektet tvungna att själva utarbeta digitala undervisningsmaterial.

Ansvarsområdena och uppgifterna för olika aktörer bör klargöras  

Den undervisning som ges inom ramen för distansundervisningsförsöket kompletterar den undervisning som ges inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildnigen.  Eleverna får två timmar undervisning i veckan, och lektionerna hålls vanligen i slutet av skoldagen eller genast på morgonen. Skolan ansvarar för elevernas säkerhet och för att det finns en handledare under lektionen. Utvärderingen visade att eleverna ofta också hade deltagit i undervisningen hemifrån. Studierna i hemmet har orsakat osäkerhet kring vem som har ansvar för en elev som studerar hemma under lektionerna.

Undervisning i samiska språk ordnas med hjälp av separat statlig finansiering. Enligt utvärderingsresultaten önskas inte förändringar i detta. De utbildningsanordnare och skolor som deltog i utvärderingen önskade trots allt att finansieringen skulle förenklas så att bidraget riktas direkt till Utsjoki kommun som koordinerar undervisningen och inte sänds via skolorna.

Distansundervisning kunde också förbättra möjligheterna i andra språk  

Det är möjligt att utnyttja modellen för distansundervisningsförsöket också i andra ämnen, som till exempel i undervisningen i eget modersmål och i s.k. små språk (franska, tyska, ryska).

”Det har redan länge talats om finländska ungdomars begränsade språkkunskaper. Ett sätt att återuppliva språkkunskaperna kunde vara en hybridundervisning som bygger på distansförbindelser. Utanför stora städer är det i de valfria språken svårt att samla tillräckligt många elever och att få behöriga, vilket betyder att alla elever inte har likvärdiga möjligheter att studera de språk som de önskar studera. I en undervisning som utnyttjar distansförbindelser kan när- och distansundervisning växla, vilket även förbättrar språklärarnas jobbmöjligheter”, konstaterar ledande utvärderingsexpert Marita Härmälä.

Hurdana åtgärder borde enligt utvärderingsresultaten vidtas?

För det första har de samiska språken en särställning, i och med att de är språk som återupplivas. Det här bör föras fram med större eftertryck då läroplansgrunderna förnyas. I målen och innehållen för undervisningen bör följande beaktas: den samiska pedagogiken, den samiska kulturen och sättet att leva, de samiska språkens utrotningshotade situation samt deras ställning som de enda ursprungsspråken i vårt land.

För det andra borde lagen om grundläggande utbildning revideras vad beträffar de samiska barnen. Lagen om grundläggande utbildning har senast förnyats på 1990-talet och berör i sin nuvarande form bara de samiska barn som bor i samernas hembygdsområde. De samiska barnens demografiska situation har ändå förändrats radikalt sedan 1990-talet, eftersom samiska familjer i allt högre grad har flyttat till platser utanför sameområdet.

God praxis som har samlats in genom distansundervisningsförsöket kan användas också i andra ämnen och på andra platser. En undervisning som utnyttjar distansförbindelser ställer nya krav också på lärarnas pedagogiska kunnande, som även innehåller bedömningskompetens.

Mer information:

Ledande utvärderingsexpert Marita Härmälä, tfn 029 533 5560, fornamn.efternamn@karvi.fi

Rapport: Härmälä, M., Sarivaara, E. & Laihonen P. 2022. ”Paljon on tehty, mutta paljon on vielä kehitettävää.” Saamen kielten etäyhteyksiä hyödyntävän opetuspilotin arviointi 2022.

Julkaisut 3:2023. Kansallinen koulutuksen arviointikeskus.