El- och automationsteknikstuderandenas styrka el- och arbetssäkerhet – skillnaderna mellan studerandena är dock stora
Kompetensen är stark inom el- och arbetssäkerhet, men de studerande behöver bättre kännedom om arbetsmetoderna och större teoretisk kunskap.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har utvärderat den kompetens som grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen i el- och automationsteknik ger samt utbildningsområdets pedagogiska verksamhet. I utvärderingen deltog alla 47 utbildningsanordnare som erbjuder examen i el- och automationsteknik, och vitsordsuppgifter fanns tillgängliga för nästan 6 400 studerande.
I utvärderingen ansåg utbildningsanordnarna och representanterna för arbetslivet att de centrala styrkorna i studerandenas kompetens är el- och arbetssäkerhetskompetens, att behärska arbetsmetoderna inom branschen samt samarbetsfärdigheter. Dessutom ansåg de tillfrågade att i synnerhet digitala färdigheter hör till grundexamenstuderandenas styrkor och att arbetslivsfärdigheter är en av yrkes- och specialyrkesexamenstuderandenas styrkor. De tillfrågade ansåg att alla studerandegrupper behövde bättre teoretiska kunskaper och att de som studerar till specialyrkesexamen behövde djupare företagarkunskaper.
-Det verkar som om utbildningsanordnarna satsar på el- och arbetssäkerheten, eftersom den lyftes fram som en tydlig styrka bland de studerandes kompetenser. Det här är bra när man arbetar inom el- och automationsbranschen, konstaterar ledande utvärderingsexpert Paula Kilpeläinen.
Särskilt bland grundexamensstuderandena förekom stora variationer i kompetensen, till exempel i hur de studerande behärskar arbetsmetoderna samt i studerandenas samarbets- och interaktionsfärdigheter. För vissa studerande var dessa centrala styrkor, medan de för andras del behöver utvecklas.
När man ser på vitsorden var kompetensen i genomsnitt på en god nivå och det fanns inga betydande skillnader i vitsorden som kan kopplas samman med den studerandes modersmål, utbildningsanordnarnas läge eller studiernas prestationsspråk. Det förekom dock ganska stora skillnader i vitsorden mellan utbildningsanordnarna. Skillnaderna i kompetensen verkar jämnas ut i takt med åldern och att arbetserfarenheten ökar samt i och med en eventuell tilläggsutbildning, eftersom andelen berömliga vitsord ökade och antalet nöjaktiga sjönk när man gick från den yngsta åldersklassen till den äldsta.
Den personliga tillämpningen av studierna genomförs väl
Kvaliteten på utbildningsanordnarnas pedagogiska verksamhet var i genomsnitt god. Det förekom dock stora skillnader mellan utbildningsanordnarna i alla tre utvärderade examina. Styrkorna i den pedagogiska verksamheten hörde samman med hur de studerandes individuella studievägar genomförs och personlig tillämpning av studierna. Läroanstalterna har en bra ansvarsfördelning för att utarbeta och uppdatera de studerandes personliga utvecklingsplaner för kunnandet (PUK) och PUK uppdateras enligt individuella behov under studietiden. Representanter för arbetslivet deltar dock endast i liten utsträckning i utarbetandet och uppdateringen av PUK i fråga om planeringen av arbetsplatsperioder och yrkesprov, trots att lärandet och yrkesproven i arbetslivet alltid som en del av PUK borde planeras tillsammans med den studerande, en representant för arbetslivet och en representant för utbildningsanordnaren.
Arbetsplatshandledarnas och lärarnas kompetens måste utvecklas mer systematiskt
Utvecklingen av arbetsplatshandledarnas handlednings- och bedömningskompetens är sällan systematisk. Arbetsplatshandledarna arbetar ofta i små företag och utbildning vid själva läroanstalten är i allmänhet inte det bästa alternativet för att utveckla deras kompetens. Under de senaste åren har det dock i flertalet nationella program (t.ex. www.ohjaan.fi) tagits fram mycket material och praxis som kan användas i utbildningen av handledarna.
I utvecklingen av lärarnas kompetens är det särskilt viktigt att upprätthålla yrkesskickligheten. Standarderna och bestämmelserna inom branschen ändras ständigt, automatiseringen ökar och nya apparater, metoder och tekniker kräver att kompetensen utvecklas kontinuerligt.
-Lärarna ska ha en realistisk möjlighet att regelbundet delta i arbetslivsperioder för att hålla sin egen branschspecifika kompetens uppdaterad. Utbildningsanordnarnas ledning har en viktig roll när det gäller att stöda och sporra lärarna att kontinuerligt utveckla sin egen kompetens, säger utvärderingsexpert Veera Hakamäki-Stylman.
I utvärderingen framkom det också att målen för utbildning som ordnas på arbetsplatser inte alltid diskuteras tillräckligt på förhand och att yrkesproven ofta inte planeras tillsammans av arbetsplatserna, studerandena och läraren. Genom ett fungerande samarbete kan alla parters kompetens utvecklas.
Grundexamen inom el- och automationsteknik är mycket populär vad gäller antalet sökande. Antalet sökande har ökat märkbart under de senaste åren och i den gemensamma ansökan 2022 var antalet sökande långt över 10 000.
NCU publicerade resultaten från utvärderingen av examina inom el- och automationsteknik den 1 juni 2022. Under webbinariet där NCU publicerade utvärderingen hade utbildningsanordnare, lärare och representanter för arbetslivet möjlighet till kollegialt lärande och att dela god praxis.
Rapport:
Hakamäki-Stylman, V. & Kilpeläinen, P. Ammatillinen osaaminen ja pedagoginen toiminta sähkö- ja automaatioalan perus-, ammatti- ja erikoisammattitutkinnoissa. Publikationer 15:2022. Nationella centret för utbildningsutvärdering.
Mer information:
Utvärderingsexpert Veera Hakamäki-Stylman, tfn 029 533 5555, fornamn.efternamn@karvi.fi
Ledande utvärderingsexpert Paula Kilpeläinen, tfn 029 533 5557, fornamn.efternamn@karvi.fi