En omfattande utvärdering av fyra utbildningsområden klar: högskoleutbildade går ut i arbetslivet med god kompetens

Meddelande Högre utbildning

Högskoleutbildningen inom de humanistiska, ekonomiska och företagsekonomiska, tekniska samt samhällsvetenskapliga områdena har utvärderats. Den kompetens som utbildningsområdena ger svarar väl mot arbetslivets behov, men mer vikt bör läggas vid mångkulturell och digital kompetens samt hållbar utveckling. En förutsättning för profileringen av utbildningen är tätt samarbete inom utbildningsområdena samt mellan högskolorna. Behoven av kontinuerligt lärande ger högskolorna utmaningar med att utveckla nya verksamhetsmodeller och innehåll i samarbete med arbetslivet.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har producerat en helhetsbild av nuläget i fråga om utbildningsutbudet och examinas kompetensinriktning och arbetslivsrelevans inom fyra utbildningsområden. I utvärderingen granskades utbildningsområdenas styrkor och utvecklingsbehov samt förmåga att utveckla utbildningsutbudet med beaktande av arbetslivets kompetensbehov. Också utbudet av kontinuerligt lärande inom utbildningsområdena ingick i utvärderingen. I utvärderingen deltog nästan alla finländska högskolor och sammanlagt 680 examensprogram inom fyra utbildningsområden.

Det humanistiska området producerar bred kompetens – sysselsättningsmöjligheterna bör utvecklas

Utvärderingen av det humanistiska utbildningsområdet visade att de utexaminerade har en stark substanskunskap och att de utexaminerades förmåga att gestalta helheter och till kritiskt tänkande är god.

De som utexamineras från det humanistiska området kan vara stolta över sitt kunnande, eftersom utbildningen producerar mångsidig och bred kompetens, som möjliggör flexibilitet i arbetslivet, konstaterar utvärderingsgruppens ordförande, professor Riitta Pyykkö.

Inom detta område behöver dock utbildningens kontakter till arbetslivet utvecklas. Arbetslivets krav bör bättre beaktas vid planeringen av utbildningen och handledningen av studerande. Sysselsättningen för dem som utexaminerats inom det humanistiska utbildningsområdet är cirka 10 % sämre än exempelvis för dem som utexaminerats inom det tekniska och ekonomiska området. Inom utbildningen bör man från början av studierna systematiskt synliggöra kompetenserna som utbildningen ger och de studerande bör få övning i att verbalisera sitt kunnande.

De studerandes digitala kompetenser bör förbättras. Dessutom bör man lägga mer vikt vid internationaliseringen av utbildningen, konstaterar Pyykkö.

Inom det humanistiska utbildningsområdet finns också rikligt med möjligheter att utveckla utbudet av kontinuerligt lärande. I framtiden behövs mångsidiga språkkunskaper, mångkulturell kompetens och förståelse för förändringar i samhället och för historien.

De som utexamineras inom det ekonomiska och företagsekonomiska området får lätt arbete – samarbetet mellan högskolesektorerna borde dock intensifieras

Högskoleutbildningen inom ekonomi och företagsekonomi ger både allmänna arbetslivsfärdigheter och innehållsmässigt kunnande inom området. Examina inom ekonomi och företagsekonomi har god arbetslivsrelevans och de som avlagt examen har god sysselsättning. Utbildningsutbudet är omfattande och utvärderingsgruppen anser det inte nödvändigt att ytterligare bredda utbudet.

Inom det ekonomiska och företagsekonomiska området bör samarbetet på nationell nivå mellan universitets- och yrkeshögskolesektorerna fördjupas och systematiseras, konstaterar utvärderingsgruppens ordförande, professor emeritus Jyrki Wallenius.

De högskolor som erbjuder utbildning på området bör intensifiera dialogen med näringslivet ifråga om kontinuerligt lärande. Samtidigt kan man på ett betydande sätt berika utbildningsutbudet inom kontinuerligt lärande exempelvis så att det svarar mot arbetslivets kompetenskrav vad gäller digital kompetens.

Wallenius betonar också behovet av internationalisering och mångkulturell kompetens då arbetslivet ständigt globaliseras:

Även om internationaliseringen obestridligen har en mångsidig och betydande inverkan på utbildningsutbudet inom ekonomi och företagsekonomi är det nödvändigt att bredda den internationella kompetensen i riktning mot mångkulturell arbetslivskompetens. Också de internationella högskolenätverken och partnerskapen bör fördjupas och man bör modigt pröva på nya verksamhetssätt.

De som har teknisk högskoleutbildning har goda inkomster och hög sysselsättning – det nationella problemet är att högskoleutbildningen inom teknik har svag dragningskraft 

Teknisk högskoleutbildning skapar mervärde för de studerande i form av goda sysselsättningsmöjligheter och goda inkomster. De tekniska högskolesamfunden är också internationella. De erbjuder Finland utmärkta möjligheter som inkörsfil för invandring av utbildad arbetskraft.

I vår utvärdering syntes att högskolorna inom det tekniska området är en samhällsbyggande kraft. Högskolorna har förmåga både att förnya kompetenser i samhället och att förnya sig själva, vilket är glädjande, säger utvärderingsgruppens ordförande Anneli Pirttilä.

Profileringen inom den tekniska högskoleutbildningen har dock inte varit tillräcklig och man har inte på nationell nivå delat en klar vision av den strategiska riktningen eller ledarskap för att driva igenom den. Incitament för samarbete och specialisering bör skapas inom styrningen av högskolorna.

Enligt utvärderingen är den tekniska högskoleutbildningens svaga dragningskraft ett nationellt problem. Tillgången på kompetent arbetskraft med ingenjörsutbildning begränsar redan nu företagens tillväxtmöjligheter.

Man bör snabbt vidta åtgärder för att lösa problemet. Vid den gemensamma antagningen till högskolorna våren 2019 fanns till vart femte ansökningsmål inom den tekniska högskoleutbildningen mindre än en förstahandssökande per nybörjarplats. Detta är ett tecken på att situationen är allvarlig, konstaterar Pirttilä.

De arbetslivsfärdigheter som det samhällsvetenskapliga området ger svarar mot arbetsgivarnas önskemål – de studerande önskar att studierna har starkare koppling till arbetslivet

De allmänna färdigheter som studierna ger, såsom bred kompetens, analys- och problemlösningsfärdigheter och kritiskt tänkande, svarar väl mot arbetsgivarnas önskemål.

Samhällsvetarna anses vara kompetenta arbetstagare som väl uppfyller arbetslivets krav och som har goda färdigheter för mångprofessionella och internationella arbetsplatser och för det ständigt föränderliga arbetslivet, sammanfattar utvärderingsgruppens ordförande, professor Jussi Kivistö.

För de studerande inom utbildningsområdet kan det dock vara utmanande att uppfatta examinas arbetslivsrelevans och identifiera sitt eget kunnande. De studerande önskar sig mera praktiska studier och starkare koppling till arbetslivet. Det är nödvändigt att i studierna förtydliga för de studerande vilka kompetenser examen ger och bättre stödja de studerande i att identifiera sitt eget kunnande.

Examensutbildning och kontinuerligt lärande bör granskas som en helhet vad gäller prognostisering av utbildningsbehov. Denna integration skulle göra det lättare att utveckla arbetsfördelning, roller och former ifråga examensutbildning och kontinuerligt lärande, rekommenderar Kivistö.

Utbildningens profilering obetydlig –basfinansieringsmodellen uppmuntrar inte högskolorna till samarbete och bortval

Det har inte just skett någon profilering av utbildningen på de utbildningsområden som utvärderats. En orsak till detta kan anses vara högskolornas basfinansieringsmodell, som inte sporrar högskolorna till samarbete eller till strategiska bortval. Högskolorna är försiktiga med att vidta åtgärder som innebär att utbildningsområden dras in eller överförs till en annan högskola. Inverkan av undervisnings- och kulturministeriets styrningsformer ansågs vara stark och inte alltid ändamålsenlig.

Samarbetet mellan högskolorna bör utökas för att utveckla utbildningsutbudet och utbildningen på de olika utbildningsområdena. Utvecklingsarbetet bör inriktas på att bättre dra nytta av existerande nätverk, att öka nätverkande bland undervisningspersonalen samt att underlätta undervisning, biämnessamarbete och korsvisa studier.

 

Mer information

Ordförande för utvärderingens styrgrupp: professor Riitta Pyykkö, tfn 050 430 4845, rpyykko@utu.fi

Det humanistiska området: utvärderingsgruppens ordförande professor Riitta Pyykkö, tfn 050 430 4845, rpyykko@utu.fi och utvärderingsexpert Mira Huusko, tfn 029 533 5565, mira.huusko@karvi.fi

Ekonomi och företagsekonomi: utvärderingsgruppens ordförande professor emeritus Jyrki Wallenius, tfn 040 3538 100, jyrki.wallenius@aalto.fi och utvärderingsexpert Kirsi Mustonen,tfn 029 533 5515, kirsi.mustonen@karvi.fi

Teknik: utvärderingsgruppens ordförande TkD Anneli Pirttilä, tfn 040 766 4807, anneli.pirttila@pp.inet.fi 

Samhällsvetenskaper: utvärderingsgruppens ordförande professor Jussi Kivistö, tfn 050 4211 070, jussi.kivisto@tuni.fi och utvärderingsexpert Mirella Nordblad, p. 029 533 5541, mirella.nordblad@karvi.fi. 

Publikationer

(På finska, men i rapporterna ingår en sammanfattning på svenska.)