Examenssystemet inom yrkesutbildningen beaktar arbetslivets nuvarande behov väl – processerna för att förnya systemet bör dock förbättras

Prognostiseringen av kompetensbehoven och datalagren i anslutning till utbildningen har utvecklats under de senaste åren. Det finns dock behov av förbättring när det gäller hur information utnyttjas i förnyandet av examenssystemet. Även om examenssystemet för närvarande möter arbetslivets kompetensbehov ganska väl, finns det utmaningar med att utveckla olika examenstyper som helhet och identifiera överlappningar i kompetens mellan olika examina. En annan utmaning är variationen i kvaliteten på examensgrunderna.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har utvärderat examenssystemet inom yrkesutbildning och utvecklingen av det. Målet var att utreda hur väl utvecklingsprocesserna för examenssystemet fungerar för att möta arbetslivets och samhällets yrkesmässiga kompetensbehov. I utvärderingen granskades också hur det nuvarande examenssystemet fungerar med tanke på kompetensutveckling för personer i arbetslivet. I utvärderingen gavs rekommendationer som kan användas för att utveckla examenssystemet och verksamhetssätten för att förnya det.

Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och arbetslivskommissionerna ansvarar för utvecklingen av examenssystemet inom yrkesutbildningen. Utbildningsanordnarna, arbetslivet och andra intressentgrupper involveras i utvecklingen.

Det finns mycket information, men utmaningen är hur den utnyttjas

Då examenssystemet utvecklas är det viktigt att följa upp och förutse förändringar i arbetslivet och samhället. Under de senaste åren har man främjat kvantitativ och kvalitativ prognostisering av kompetensbehoven. Även olika datalager har utvecklats. Enligt utvärderingen är de processer som används för att omvandla information till examenssystemets utvecklings- och ändringsinformation dock ännu inte tillräckligt systematiska. Processerna för analys och utnyttjande av information bör utvecklas. Dessutom bör man främja användbarheten av nationellt producerad prognostiseringsinformation när examina och grunderna för dem utvecklas.

Utbildningsanordnarna deltar aktivt i utvecklingen – arbetslivet och studerande bör involveras mer än i nuläget

Under de senaste åren har man gjort framsteg med att göra intressentgrupperna mer delaktiga i utvecklingen av examenssystemet. Evenemang på nätet gör det möjligt för allt fler att delta. Möjligheterna att ge utlåtanden och respons är också viktiga former av deltagande. Enligt utvärderingen deltar representanter för utbildningsanordnarna och läroanstalterna i större utsträckning och mer aktivt i utvecklingen av examenssystemet än representanter för arbetslivet. Det varierar också mellan olika branscher i vilken utsträckning man får med arbetslivet, läroanstalterna och lärarna i utvecklingen.

• En utmaning är att få med olika typer av aktörer från arbetslivet. Centralorganisationerna och fackförbunden deltar aktivt, men till exempel arbetstagarna och företagarna deltar mindre aktivt. Det vore viktigt att få dem mer involverade för att kompetensbehoven skulle förmedlas tillräckligt från arbetsplatserna till systemnivån. Man bör göra platserna för deltagande synligare och förbättra flexibiliteten och tillgängligheten i sätten att delta, konstaterar utvärderingsrådet Jani Goman.

Hittills har studerandena inte deltagit i utvecklingen av examensgrunderna, men i några examina har man prövat att engagera studerandena och det har gett goda erfarenheter. Enligt utvärderingen ska studerandenas delaktighet utvidgas även till andra examina och etableras som en del av utvecklingen, eftersom studerandena är en central användargrupp för examensgrunderna.

Examenssystemet möter i huvudsak arbetslivets kompetensbehov, det behövs dock mer flexibilitet

Utifrån utvärderingsresultaten är yrkesutbildningens examensstruktur i tre steg – som består av grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina – ändamålsenlig och examenssystemet möter innehållsmässigt ganska väl arbetslivets kompetensbehov. En struktur som baserar sig på examensdelar förbättrar utbildningens tillgänglighet i arbetslivet. Flexibiliteten måste dock ökas. Det behövs fler möjligheter att kombinera examensdelar över examensgränserna samt utveckling av kortare utbildningshelheter för att möta nya kompetensbehov.

Examensdelarna eller kombinationerna av dem motsvarar ofta arbetslivets kompetensbehov bättre än hela examina, men man känner inte tillräckligt väl till möjligheterna att utnyttja dem i arbetslivet. Att öka utbudet och avläggandet av examensdelar och kortare helheter förutsätter också att finansieringen av yrkesutbildningen utvecklas så att finansieringen i högre grad än i nuläget uppmuntrar till att erbjuda kortare helheter.

Kvalitetshanteringen av examensgrunderna har främjats – det finns dock utmaningar i kvalitetsvariationerna

Enligt utvärderingen är styrkorna i examensgrunderna det arbete som utförts under de senaste åren för att främja kvalitetshanteringen av grunderna, grundernas arbetslivsorientering och tillgängligheten till grunderna i tjänsten eGrunder. De viktigaste utvecklingsbehoven handlar om att utveckla olika examenstyper som helhet, identifiera överlappningar i kompetens mellan olika examina samt öka utvecklingen av skilda examensdelar.

• I utvärderingen observerades också att det förekommer kvalitetsvariationer i examensgrunderna, vilket bör beaktas i fortsättningen. Till exempel varierar examensdelarnas omfattning och i vissa examina är de för omfattande i förhållande till arbetslivets behov. En alltför stor omfattning gör det också svårare att välja examensdelar från andra examina, säger ledande utvärderingsexpert Paula Kilpeläinen.

För att utveckla examenssystemet behövs en långsiktig plan

Utifrån utvärderingen bör man som stöd för den övergripande utvecklingen av examenssystemet utarbeta en vision och strategi för examenssystemet eller en motsvarande långsiktig utvecklingsplan. På så sätt kunde man bättre än tidigare prioritera och dela in utvecklingen i faser samt följa upp hur utvecklingen verkställs och effekterna av den. Vid utvecklingen av examenssystemet bör man bättre beakta kontakterna även till andra utbildningsstadier och förvaltningsområden.

Så här genomfördes utvärderingen

Utvärderingsmaterialet samlades in från intervjuer med representanter för undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen, ordförande för arbetslivskommissionerna samt personer som deltagit i utvecklingsprojekt för examenssystemet (TUTKE). Information från yrkesutbildningsanordnare samlades in med en enkät. I utvärderingen utnyttjades dessutom registeruppgifter om examenssystemet. Utvärderingsgruppen bestod av experter från utvärdering av utbildning, undervisning och handledning, anordnande av utbildning samt arbets- och näringslivet.

Rapport:

Goman, J., Kilpeläinen, P., Kiesi, J., Antila, J., Burman, C., Hannula, M., Herranen, J., Katajisto, S., & Laakkonen, M. EXAMENSSYSTEM OCH FÖRÄNDRADE KOMPETENSBEHOV. Utvärdering av utvecklingsprocesserna och funktionaliteten i examenssystemet för yrkesutbildning. Nationella centret för utbildningsutvärdering. Publikationer 6:2024