Fem riskfaktorer har samband med svagare utgångsläge för elever i årskurs 1
Bakomliggande orsaker till skillnaderna i nybörjarnas kunskaper har för första gången utretts nationellt. Hemmet och språket har samband med utgångsläget. Även födelsemånaden och fritidsintressen har betydelse.
Hösten 2018 utvärderade Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) vilka kunskaper och färdigheter elever har då de börjar i årskurs ett. Deltagarna var totalt 7 770 elever från hela Finland. I den inledande mätningen låg fokus på färdigheterna i matematik samt modersmål och litteratur. Den inledande mätningen grundade sig på uppgifter som eleverna gjorde i skolan under de första skolveckorna. Enligt resultaten var kunskapsnivån jämn i olika delar av Finland och det fanns i stort sett inga skillnader mellan könen, regioner eller skolor med olika undervisningsspråk. Men den individuella variationen var stor. Det genomsnittliga poängtalet var 500 poäng. Cirka 68 procent av eleverna låg i intervallet 400–600 poäng. Av de fördjupade analyserna framgick fem riskfaktorer som presenteras i den nya rapporten. Dessutom publiceras mer information om läget vid skolstarten i Svenskfinland.
Vilka är riskfaktorerna?
Både i matematik och modersmål fanns på en nationell nivå fem riskfaktorer som hade samband med ett svagare utgångsläge i årskurs 1: ett beslut om intensifierat eller särskilt stöd som fattats före skolstarten, lärokursen finska eller svenska som andraspråk (S2), inlärningssvårigheter i närmaste släkten, lågutbildade vårdnadshavare och födelsedatum under årets sista månader.
– Elever födda i januari fick i medeltal 67 poäng mer än elever födda i december. Skillnaden kan anses motsvara den skillnad som uppstår under ett år. Andra skillnader kan jämföras med det här poängantalet. Vi hoppas förstås att skillnaden minskar under den grundläggande utbildningen, säger projektledaren Annette Ukkola.
En tiondel av de förstaklassister som ingick i det nationella materialet hade fått ett beslut om intensifierat eller särskilt stöd före skolstarten. Dessa låg i genomsnitt cirka 100 poäng under övriga elevers genomsnitt i uppgifterna i modersmål och matematik. En stor del av elever med beslut om stöd låg ändå på samma genomsnittsnivå som hela samplet eller till och med högre. Av de elever som började i svensk skola hade 5 procent ett beslut om intensifierat eller särskilt stöd.
Utgångsläget för elever med S2-lärokurs var omkring 80 poäng lägre än bland dem som studerade finska eller svenska som modersmål. En nära släkting med inlärningssvårigheter inverkade på barnets kunskaper och färdigheter med omkring 30 poäng och två sådana nära släktingar med omkring 50 poäng. Svenska som andraspråk utgjorde inte en riskfaktor i det finlandssvenska materialet, men antalet elever som läste svenska som andraspråk var över huvud taget litet.
Också vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund hade betydelse för elevernas utgångsläge. Vårdnadshavare med universitetsutbildning gav eleverna ett försprång på 77 poäng jämfört med vårdnadshavare med
yrkesutbildning. Högutbildade vårdnadshavare verkade vara till nytta särskilt för pojkar – speciellt de som var födda sent på året.
Läsaktiviteter har samband med elevernas utgångsläge – läsning vanligare i högutbildade familjer
Läsning som hobby hade det starkaste sambandet med barnens utgångsläge vid skolstarten. Hit räknades både att barnet läser själv och att man läser högt för barnet. Enligt resultaten av vårdnadshavarenkäten är läsning en vanlig hobby särskilt i familjer med högre utbildning. Bland vårdnadshavare med universitetsutbildning sysslade 77 % med läsning, medan 52 % sysslade med läsning i familjer med yrkesutbildning eller grundskoleutbildning. Motsvarande procenttal i svenska skolor var 74 % och 46 %.
Även antalet fritidsintressen och deras mångsidighet hade samband med kunskaperna. De elever som hade åtminstone en hobby nådde en högre utgångsnivå oberoende av vårdnadshavarnas utbildning än de elever, som inte hade någon ledd fritidssysselsättning.
Många olika lösningar inom småbarnspedagogiken och barnvården ger ett gott utgångsläge
Många typer av småbarnspedagogik kan ge goda kunskaper. Högutbildade familjer hade en tendens att välja småbarnspedagogik på daghem på heltid. Hur barnets deltagande i småbarnspedagogiken sett ut hade ingen direkt inverkan på utgångsnivån. Men det verkar som om småbarnspedagogik på heltid är till nytta särskilt för de barn hos vilka man kan se flera riskfaktorer som förutsäger en låg utgångsnivå. Barn som efter förskoleundervisningen stannade kvar inom småbarnspedagogiken hade systematiskt bättre utgångsnivå än barn som vårdades hemma efter förskoleundervisningen.
Den longitudinella utvärderingen ger information om skolans och undervisningens inverkan
Den inledande mätningen gav information om elevernas utgångsnivå i början av den grundläggande utbildningen. Den inledde en longitudinell studie av lärresultat, där NCU följer upp utvecklingen av kunskaper och färdigheter i matematik samt modersmål och litteratur under grundskolan. Samma elevers kunskaper kommer att utvärderas då eleverna börjat i årskurs 3 i september 2020. Då får NCU information om hur mycket skolan bidrar till kunskapsförändringen under nybörjarundervisningen.
Utgångsläget för elever i svenska skolor
I de 53 deltagande svenska skolorna var variationen i de 868 elevernas utgångsläge liknande som på nationellt håll. Eleverna utgjorde en fjärdedel av dem som började i årskurs 1 år 2018. Elevernas utgångsläge var i genomsnitt lika bra oberoende om de började i svensk- eller finskspråkig skola. Det fanns stora individuella skillnader också mellan elever i Svenskfinland. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan svenskspråkiga elever och svensk-finskt tvåspråkiga elever som började i svensk skola.
I de svenska skolorna kunde ungefär två tredjedelar redan läsa och tolka ord i början av årskurs 1. En separat analys av en del elevers skrivförmåga visade att alla deltagande svenska elever kunde skriva åtminstone någon bokstav, vanligen versaler. Det framkom en mycket liten skillnad mellan könen i hela uppgiftsserien i modersmålet, till flickornas fördel.
I matematik kunde eleverna koppla samman siffror med rätt antal samt ordna antal och siffror i ordningsföljd inom talområdet 1−9. Vid skolstarten kunde också många räkna i huvudet med tal som inte var högre än nio. I matematik hade pojkarna ett bättre utgångsläge än flickorna.
Nationell rapport (på finska): Alkumittauksen syventäviä kysymyksiä
Mer information
Nationella resultat
utvärderingsexpert Annette Ukkola, annette.ukkola@karvi.fi, tfn 029 533 5548
ledande utvärderingsexpert, Jari Metsämuuronen, jari.metsamuuronen@karvi.fi, tfn 029 533 5516
Resultat i svenska skolor
utvärderingsexpert Chris Silverström, chris.silverstrom@karvi.fi, tfn 029 533 5563