Finländska högskolors kvalitetssystem håller europeisk nivå – verksamheten utvecklas strategiskt och långsiktigt

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har publicerat en sammanfattning av de viktigaste resultaten från den tredje auditeringsomgången för högskolor (2018–2024). Sammanfattningen lyfter fram styrkor och utvecklingsområden hos 36 auditerade högskolor, med särskilt fokus på utbildning, strategisk utveckling och verksamhetens genomslag i samhället.

Det mest centrala resultatet från den tredje auditeringsomgången är att högskolorna har fungerande kvalitetssystem som uppfyller de europeiska kraven för kvalitetssäkring inom högre utbildning. Kvalitetssystemen har utvecklats långsiktigt, och modellen för kontinuerlig förbättring är numera en integrerad del av högskolornas verksamhet och utvecklingsprocesser. Systemen fungerar väl och verksamheten har ett tydligt strategiskt fokus. Ingen av auditeringarna i den tredje omgången ledde till en omauditering.

Kvalitetsarbetet vid de finländska högskolorna är starkt. Liksom i den föregående auditeringsomgången bedömdes de flesta utvärderingsområden ligga på nivån god enligt skalan otillräcklig–god–utmärkt, konstaterar Mirella Harri, ledande utvärderingsexpert vid NCU.

Auditeringarna gav en positiv bild av högskolornas utvecklingsarbete. Kvalitetskulturen präglas av öppenhet och delaktighet.

Uppföljningen av verksamhetens genomslag i samhället behöver tydligare mål och indikatorer

Auditeringarna visar att de finländska högskolorna har stärkt sin roll som nyskapande aktörer i samhället. Samverkan med samhället har blivit mer målinriktad, och högskolornas betydelse för utvecklingen av det regionala näringslivet och arbetslivet har ökat.

Trots att högskolorna samlar in omfattande respons- och uppföljningsdata, utnyttjas informationen inte alltid fullt ut. För att stödja högskolornas ledning med information krävs tydliga mål och ändamålsenlig datainsamling. Särskilt uppföljningen av verksamhetens genomslag i samhället behöver förtydligas med relevanta mål och mätare, som stöder både utveckling och kommunikation kring verksamhetens samhälleliga effekter.

Högskolorna bör fortsätta utveckla kompetensbaserad utbildning och studerande bör få återkoppling på lärande

Högskolorna leder sina utbildningar systematiskt och följer regelbundet upp hur aktuellt och arbetslivsrelevant utbudet är. Alla utbildningar har definierade lärandemål och studerandecentrerade undervisningsmetoder har stärkts. Även utbudet av kontinuerligt lärande har utökats och utvecklats för att möta olika målgruppers behov.

Högskolorna bör fortsätta att utveckla kompetensbaserad utbildning. Framför allt behöver det kompetensbaserade läroplansarbetet stärkas ytterligare. Även metoderna för att bedöma kunskap och lärande bör breddas, så att studerande får mer återkoppling på sitt lärande, säger utvärderingsråd Sirpa Moitus.

Internationaliseringen av högskolorna kräver också fortsatta insatser, särskilt vad gäller integreringen av internationella studerande och personal i högskolegemenskapen.

Sammanfattningen ”Kvalitet och genomslag”, som bygger på 36 auditeringsrapporter, ger en övergripande bild av styrkor och utvecklingsområden inom högskolornas kvalitetshantering och verksamhet. Cirka 5 000 representanter för högskolornas ledning och styrelser, personal, studerande och intressenter deltog i auditeringarna. Auditeringarna omfattade högskolornas kärnuppgifter: utbildning, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt samverkan med samhället. NCU:s auditeringsmodell grundar sig på europeiska kriterier för kvalitetssäkring inom högre utbildning.

Publikation:

Laatua ja vaikuttavuutta - Yhteenveto korkeakoulujen kolmannen kierroksen auditoinneista vuosina 2018–2024 (Kvalitet och genomslag – Sammanfattning av den tredje auditeringsomgången av högskolor 2018–2024), Nationella centret för utbildningsutvärdering, Sammandrag 1. 

Författare:

Mirella Harri, Mira Huusko, Kati Isoaho, Sirpa Moitus, Kirsi Mustonen och Hilla Vuori