Goda kunskaper hos studerande som avlägger grundexamen i logistik, men skillnaderna mellan utbildningsanordnarna stora
Styrkorna inom kompetensen finns i den grundläggande yrkeskompetensen och de digitala färdigheterna, men den teoretiska kunskap som behövs i arbetet och att tillämpa den i praktiska arbetsuppgifter behöver stärkas. Det förekommer också betydande skillnader mellan utbildningsanordnarna. När det gäller lärarnas och arbetsplatshandledarnas kompetens handlar utvecklingsbehoven om de studerandes mångfald och förändringar i branschen.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har utvärderat den kompetens som grundexamen i logistik ger samt dess pedagogiska verksamhet. Utvärderingsmaterialet bestod av vitsord och information som beskriver anordnandet av yrkesprov, utbildningsanordnares och studerandes självvärderingar, intervjuer med arbetsplatshandledare samt material från studeranderesponsen inom yrkesutbildning och statistik från statistiktjänsten Vipunen. I utvärderingen deltog alla 46 utbildningsanordnare som erbjuder grundexamen i logistik, och vitsordsuppgifter fanns tillgängliga för nästan 10 000 studerande. Resultaten av utvärderingen kommer att publiceras 29.3.2021.
Yrkeskompetensen de studerandes styrka, men det finns behov av att förenhetliga utbildningsanordnarnas praxis och hur de delar information
I utvärderingen ansåg utbildningsanordnarna och arbetsplatshandledarna att styrkorna i de studerandes kompetens är den grundläggande yrkeskompetensen, arbetssäkerhetskompetensen och behärskande av arbetsmetoderna inom branschen. Därtill sågs de digitala färdigheterna som en styrka, i synnerhet bland yngre studerande. Utvecklingsbehov såg man särskilt i att tillämpa teoretisk kunskap i praktiken och i att som helhet förstå och leda arbetsprocessen. Dessutom upplevde en fjärdedel av studerandena att utbildningen inte gav tillräckliga färdigheter för företagande.
När man ser på vitsorden var de studerandes yrkeskompetens i grundexamen i logistik i genomsnitt på en god nivå. Det fanns dock stora skillnader i vitsorden mellan utbildningsanordnarna. Dessutom var vitsorden sämre bland manliga studerande och studerande med ett annat modersmål än finska eller svenska.
Också i den pedagogiska verksamheten förekom skillnader mellan utbildningsanordnarna. Enligt utvärderingen var utbildningsanordnarnas pedagogiska verksamhet i genomsnitt på nivån utvecklad på skalan saknas – har påbörjats – utvecklad – väl utvecklad.
– I läroanstalterna och på arbetsplatserna finns det ett stort antal goda verksamhetssätt som utvecklats internt eller i olika nätverk. Genom att dela med sig av dem kunde man minska skillnaderna i den pedagogiska verksamheten. För närvarande kan hur god praxis delas till stor del vara beroende av aktiva individer och deras personliga nätverk. Det skulle säkert finnas behov av lättillgängliga nationella branschspecifika forum, funderar utvärderingsexpert Veera Hakamäki-Stylman.
Arbetsplatserna högklassiga lärmiljöer, men man borde göra de studerande mera delaktiga
Att säkerställa kvaliteten på lärmiljöerna på arbetsplatserna genomförs enligt bedömningen i genomsnitt väl. Dessutom bedömer de studerande att den handledning de får på arbetsplatserna i genomsnitt är av hög kvalitet och tillräcklig samt att arbetsuppgifterna motsvarar verkliga uppgifter i arbetslivet. Andelen yrkesprov som genomförs på arbetsplatserna var dock relativt låg. Därtill borde man mera detaljerat komma överens om målen för och innehållen i inlärningen i arbetslivet, såsom arbetsuppgifterna, tillsammans med läraren, den studerande och arbetsplatshandledaren. En del av de studerande upplevde också att de inte hade fått delta i planeringen av yrkesprovet.
– Att planera tillsammans stöder alla parters engagemang för att uppnå målen och säkerställer på så sätt kvaliteten på utbildningen som ordnas på arbetsplatsen och utvecklingen av studerandens yrkeskompetens, konstaterar Veera Hakamäki-Stylman.
Lärarnas och arbetsplatshandledarnas kompetens i studerandes mångfald och förändringar i branschen behöver utvecklas
Behovet av att utveckla lärarnas kompetens inom logistikbranschen upplevdes i hög grad hänföra sig till lärarnas arbetslivskompetens som en följd av att fordonen och systemen förnyas. Det ansågs också finnas ett behov av att utveckla lärarnas digitala färdigheter. Dessutom lyftes i utvärderingen fram behovet av att utveckla den pedagogiska kompetensen för olika typer av studerande både hos lärarna och arbetsplatshandledarna. Det finns ett behov av att utveckla ett språk- och kulturmedvetet pedagogiskt kunnande som beaktar studerande som behöver särskilt stöd. Enligt utvärderingen finns det behov av att utveckla arbetsplatshandledarnas kompetens i tillämpningen av examensgrundernas bedömningskriterier och krav på yrkesskicklighet i praktiska arbetsuppgifter.
Personer som utexaminerats från grundexamen i logistik arbetar beroende på kompetensområde i organisationer inom transport- och lagerbranschen, på flygplatser, i terminaler eller som självständiga företagare. Årligen utexamineras cirka 2 000 studerande från examen.
Den 31 mars 2021 ordnar Nationella centret för utbildningsutvärdering ett webinar om utvärdering av grundexamen i logistik där utbildningsanordnare och representanter för arbetslivet har möjlighet att lära sig av varandra och dela god praxis.
Rapport:
Veera Hakamäki-Stylman. Yrkeskompetens och pedagogisk verksamhet inom grundexamen i logistik. Publikationer 07:2021. Nationella centret för utbildningsutvärdering.
Mera information:
- Utvärderingsexpert Veera Hakamäki-Stylman, tfn 029 533 5555, fornamn.efternamn@karvi.fi
- Ledande utvärderingsexpert Paula Kilpeläinen, tfn 029 533 5557, fornamn.efternamn@karvi.fi