Kunskapsskillnaderna inom könsgrupperna blir allt större – ändå talar rubrikerna om skillnader mellan könen
Jämställd grundläggande utbildning är en hörnsten för den finländska välfärdsstaten. Grundskolan har ändå utmaningar gällande förverkligandet av jämställdhet. Eleverna möter under sin skolgång olika stereotypier och förväntningar på grund av faktorer som är oberoende av dem själva. Enligt resultaten av en utredning borde problemen med jämställdheten i utbildningen lösas aktivare än vad som nu är fallet.
Nationella centret för utbildningsutvärdering gjorde åren 2020–2021 en utredning av orsakerna och bakgrunden till skillnader i lärresultaten mellan och inom könen i den grundläggande utbildningen. Utredningen resulterade i en omfattande rapport som samlar tidigare kunskap och olika perspektiv på jämställdheten i den grundläggande utbildningen idag.
Bakom skillnaderna i lärresultat finns mycket annat än kön
Enligt nationella utvärderingar av lärresultat och internationella undersökningar (t.ex. PISA) är finländska barns och ungas kunskaper fortfarande på en god nivå. I lärresultaten har man dock under de senaste åren kunnat se allt större skillnader mellan elever med svaga kunskaper och elever med goda kunskaper. Skillnaderna inom könen ökar, och kunskaperna bland de svagaste eleverna, både pojkar och flickor, har försvagats ytterligare. Pojkarnas försämrade kunskaper har uppmärksammats, vilket är motiverat, men detta har överskuggat de ökade kunskapsskillnaderna bland flickor. Fokus på kön innebär också lätt att man ignorerar andra faktorer som påverkar lärresultaten, såsom exempelvis elevernas socioekonomiska bakgrund, attityder och motivation till lärande samt segregationen inom städerna.
Eleverna möter könsrelaterade förväntningar i skolans vardag
Trots alla tankar om jämställdhet och könsneutralitet bemöter lärarna eleverna på olika sätt. Könsrelaterade förväntningar, som att flickor är snälla och pojkar är vilda, påverkar hur eleverna tillåts uppföra sig. Skolorna behöver konkreta tillvägagångssätt och läromedel för att alla ska kunna förstå och identifiera rutiner som främjar och förhindrar jämställdhet. På så sätt ger man alla elever och lärare märkbart mer spelrum och möjligheter att agera. Förändringen börjar med att varje lärare och elev blir medveten om sitt eget tänkande och agerande.
Därför bör man vända blicken mot rutinerna i utbildningen, inlärningssituationerna och interaktionen i samband med dessa. I vardagsrutinerna skapar och upprätthåller man olika antaganden, särskilt stereotypa uppfattningar. Dessa formar uppfattningarna om vad exempelvis en flicka eller en pojke kan, eller vilken sorts utbildning en ung person med invandrarbakgrund borde söka sig till.
Risk för ökad ojämlikhet
Ökad social ojämlikhet försvagar de jämlika möjligheterna till framgång inom utbildningen. Därför är det viktigt att stärka skolans förmåga att hantera ojämlikhet. Ojämlikhet i utbildningen bör speglas mot ojämlikhet i samhället. För att uppnå jämställdhet mellan könen i utbildningen behövs också jämlikhet i samhället.
Om jämlikhet och jämställdhet görs till levande praxis i all verksamhet i skolan främjas också utvecklingen av hela skolan, undervisningen, interaktionen, bemötandet och antagandena i en mer jämlik riktning. Det främjar också möjligheterna att ta hänsyn till olika utgångspunkter, resurser, behov och önskemål. Barn och unga borde inte stämplas eller marginaliseras på grund av olika bakgrundsfaktorer, såsom socioekonomisk ställning, invandrarbakgrund eller på grund av segregationen mellan olika områden, eller inom en stad.
Projektarbete för jämställdhet glöms snabbt bort
Inom olika områden inom utbildning och fostran har man under de senaste decennierna genomfört många projekt, vars mål har varit att främja jämställdheten mellan könen och jämlikheten samt att minska segregationen. Projektens effekter har blivit kortvariga, och resultaten har inte utnyttjats tillräckligt eller så har de inte etablerats i den dagliga verksamheten. Vid sidan av projektbaserad utveckling krävs mer permanenta lösningar. Om man verkligen vill förändra skolans verksamhet genom projekt, måste projekt kring könsmedvetenhet knytas an till skolans verksamhetskultur och den lärande gemenskapen.
Utredningens resultat offentliggörs på ett webbinarium som ordnas av NCU (Karvi) den 31.8.2021 kl. 13–15.15. Mer information om webbinariet finns på NCU:s webbplats.
Mer information:
Ledande utvärderingsexpert Jaana Saarinen, tfn 029 533 5537, fornamn.efternamn@karvi.fi