Många studerande upplever gymnasiestudierna som meningsfulla, men olika utmaningar kräver att gymnasierna ständigt utvecklar sin verksamhet
Gymnasielärarnas attityder och åsikter om läroplansreformen 2019 går isär. En femtedel av lärarna anser att reformen klart främjar studerandenas allmänbildning, kompetens och planering av fortsatta karriär- och studievägar. Motsvarande andel anser att reformen endast i liten grad bidrar till att uppnå dessa mål. Studerande upplever gymnasiestudier som meningsfulla, även om utmaningar i ungas välbefinnande också märks i gymnasierna. Behovet av stöd för lärande ökar. Lärare anser att stödet är viktigt, men att de inte har tillräckligt med tid eller resurser för att möta behoven.
Detta framgår av en ny rapport från Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) om utvärderingen av gymnasiereformen. Utvärderingen kartlade ämneslärarnas och studerandenas uppfattningar om GLP 2019-läroplansreformen och gymnasiestudierna.
Strukturreformen har ännu inte gjort studierna så flexibla som önskat
De nya läroplanerna har varit i bruk i tre läsår. Målet med strukturreformen har varit att göra studierna mer flexibla och sammanhängande samt att förnya gymnasiernas traditionella verksamhetskultur. En stor del av gymnasiepersonalen upplever att reformerna allmänt taget går i rätt riktning. NCU:s utvärdering visar att gymnasierna nog förnyas, men att det finns skillnader både inom och mellan gymnasierna.
Reformen har ännu inte gjort studierna mer flexibla eller minskat splittringen i gymnasiestudierna. Gränserna mellan läroämnena upprätthålls, men överskrids sällan. Det finns behov av pedagogiskt ledarskap, säger Jaana Saarinen, ledande utvärderingsexpert vid Karvi.
Det finns stora meningsskiljaktigheter mellan gymnasielärare, och reformerna har inte fullt ut blivit en del av vardagen. De nya strukturerna har delvis upplevts som svåra.
Studerandenas syn på gymnasiestudierna allmänt positiv
Studerande upplever i genomsnitt att gymnasiestudierna är meningsfulla. För många är det tydligt hur de ska genomföra sina studier och de har kunnat bygga en studiehelhet som passar dem själva.
De har i regel goda möjligheter att bekanta sig med högskolestudier och utveckla internationell kompetens, men kontakten med arbetslivet är betydligt svagare.
Studerande är allmänt taget nöjda med den handledning de får i gymnasiet. Handledningen fokuserar på planeringen av studierna och studentexamen. Däremot får frågor som rör fortsatta studier, karriärval och framtidsplaner mindre utrymme i handledningen.
Det finns behov av stöd för lärande, men finns det tid och färdigheter?
Försämrade grundläggande färdigheter hos studerande och ökade svårigheter kopplade till studierna utmanar lärarnas kompetens och ork, samt den traditionella ämneslärarrollen.
De flesta lärare är positiva till stöd för lärande och anser också att specialundervisningen är viktig. Samtidigt frågar sig vissa om gymnasiet verkligen passar alla studerande,” säger Jan Hellgren, ledande utvärderingsexpert vid NCU.
Två tredjedelar av lärarna ansåg att de inte har tillräckligt med tid för att genomföra stöd för lärande. En del kände att de inte har tillräcklig kompetens för att stötta alla studerande.
Insatser har gjorts för studerandenas välbefinnande, men gymnasiet kan inte ensamt lösa utmaningarna
Främjandet av studerandenas välbefinnande har varit ett centralt mål i läroplansreformen. Trots insatser framträder studerandenas ork och välbefinnande som en av reformens största utmaningar. Många har olika utmaningar kopplade till sitt välbefinnande. Ett mål med reformen har varit att främja studerandenas förståelse för sitt eget välbefinnande.
När studerandena själva bedömde sitt välbefinnande på skolvitsordsskalan uppgav nästan hälften (48 %) att deras välbefinnande var på minst god nivå, drygt en fjärdedel (28 %) uppgav nöjaktig nivå, och knappt en fjärdedel (23 %) högst försvarlig nivå. Det finns alltså både välmående och illamående bland gymnasisterna.
Många av gymnasiernas utmaningar uppstår i situationer där världen har förändrats eller håller på att förändras, och gymnasierna måste reagera på detta. Det kräver att gymnasierna – särskilt deras ledning – är lyhörda för både starka och svaga signaler från omvärlden. Samtidigt är det inte gymnasiernas uppgift att lösa samhällets problem, konstaterar Jan Hellgren.
GYMNASIEREFORMEN I ETT NÖTSKAL:
LOPS 2019-reformen är en del av en större reform av gymnasieutbildningen som inleddes redan under Juha Sipiläs regering 2017. Med reformen har man velat göra studierna mer flexibla och smidiga, utveckla specialundervisning och annat stöd för lärande, främja studerandenas välbefinnande och övergång till fortsatta studier och arbetsliv. Man har också velat öka internationalisering och gymnasiernas samarbete med högskolor, arbetsliv och andra utbildningsanordnare. Betydelsen av handledningen samt studerandenas internationella kompetens och arbetslivs- och företagskompetens har också betonats i reformen.
Mer information:
Publikation: Ämneslärarnas och studerandenas uppfattningar om genomförandet av GLP 2019-reformen i gymnasiets vardag
Utvärderingsrapporten publiceras på NCU:s webbinarium 23.4.2025 kl. 13.00–15.00
Mer info om utvärderingen av gymnasiereformen:
Mer information
Jaana Saarinen
