Närvårdarstuderandenas kompetens mätt med vitsord är mycket god och av ganska jämn kvalitet – den teoretiska kompetensen behöver utvecklas

Utgående från vitsorden ger utbildningen inom social- och hälsovård mycket god kompetens, och det förekommer inte särskilt stora variationer i vitsorden mellan utbildningsanordnarna eller studerandena. Det viktigaste utvecklingsbehovet för studerandenas kompetens var att behärska den teoretiska kunskap som ligger till grund för arbetet samt samarbets- och interaktionsfärdigheter.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har utvärderat den kompetens som grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen ger samt dess pedagogiska verksamhet. Utvärderingsmaterialet bestod av utbildningsanordnarnas och studerandenas självutvärderingar, intervjuer med arbetsplatshandledare samt färdiga datalager och material. I utvärderingen deltog cirka 21 564 studerande och alla 48 utbildningsanordnare som erbjuder examen i fråga.

Starka kunskaper i grundläggande yrkeskompetens samt samarbets- och interaktionsfärdigheter – utbildningsanordnarna satsar på kompetens i läkemedelsbehandling

Enligt utvärderingen är de grundläggande yrkeskunskaperna centrala styrkorna i studerandenas kompetens, såsom praktiska färdigheter i den dagliga verksamheten samt kunskaper i användningen av arbetsmetoder och -redskap. Samarbets- och interaktionsfärdigheterna var både en styrka och ett utvecklingsobjekt.

– Studerandenas samarbets- och interaktionsfärdigheter bör stärkas, eftersom de är centrala färdigheter i arbetsuppgifterna inom branschen och deras betydelse för arbetsuppgifterna inom branschen kommer att framhävas ytterligare i framtiden, konstaterar ledande utvärderingsexpert Paula Kilpeläinen.

Det fanns också behov av att utveckla behärskandet av den teoretiska kunskap som ligger till grund för arbetet och kunskaperna inom läkemedelsbehandling. Enligt utvärderingen satsar utbildningsanordnarna dock på kompetens i läkemedelsbehandling och anser att detta är en central kompetens i närvårdarens yrke. I synnerhet upplevdes arbetsplatsens och arbetsplatshandledarens roll i kompetensutvecklingen inom läkemedelsbehandling som viktig.

Man är nöjda med utbildningens arbetslivsorientering och yrkesproven trots att arbetsplatshandledarnas handlednings- och bedömningskompetens behöver utvecklas

Enligt utvärderingen är utbildningen mycket arbetslivsorienterad, eftersom arbetsplatserna är de viktigaste lärmiljöerna. Studerandena upplevde också att de lärt sig mest just på arbetsplatserna. Däremot förblir målen för utbildningen som ordnas på arbetsplatsen ibland oklara för både studerandena och arbetsplatshandledarna, och det finns skillnader mellan utbildningsanordnarna i praxisen för inskolning i arbetslivet.

Utbildningsanordnarna, arbetsplatshandledarna och studerandena var allmänt taget nöjda med yrkesprovsverksamheten. Nästan alla yrkesprov genomförs på arbetsplatserna i autentiska arbetsuppgifter, och olika parter bedömde att yrkesproven oftast motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examen. Dessutom upplevde både utbildningsanordnarna och studerandena att bedömningen i huvudsak genomfördes enligt kriterierna, och majoriteten av studerandena (88 %) ansåg att bedömarna var yrkeskunniga och sakkunniga.

Enligt utvärderingen förekommer det dock stora variationer mellan utbildningsanordnarna när det gäller att säkerställa arbetsplatshandledarnas kompetens.

– Det är särskilt viktigt att säkerställa arbetsplatshandledarnas handlednings- och bedömningskompetens, eftersom arbetsplatserna är de viktigaste lärmiljöerna, och när bland annat läroavtalsutbildningen ökar skaffas och bevisas kompetens allt mer på arbetsplatserna, funderar Kilpeläinen.

Även lärarnas kompetens bör utvecklas – besök på arbetsplatserna bör stödas

Enligt utvärderingen säkerställs lärarnas handlednings- och bedömningskompetens väl i utbildningen, men särskilt lärarnas branschspecifika kompetens behöver utvecklas i och med den ständiga förändringen i arbetslivet.

– Lärarnas arbetslivsperioder upplevdes som de mest fungerande sätten att upprätthålla och utveckla lärarnas kompetens. Samtidigt möjliggör de handledning och introduktion av studerande och arbetsplatshandledare på arbetsplatserna samt minskar arbetsplatshandledarnas handlednings- och bedömningsbörda. Lärarnas besök på arbetsplatserna bör stödjas och ses som verksamhet som gagnar alla parter, konstaterar Kilpeläinen.

Utbildningen gav goda färdigheter för arbetslivet – ganska goda även för fortsatta studier

Enligt den riksomfattande studeranderespons inom yrkesutbildningen var största delen av studerandena nöjda med utbildningen inom branschen och upplevde att de under utbildningen fått kompetens och yrkesskicklighet som de kan utnyttja. En klar majoritet upplevde också att utbildningen förbättrat deras färdigheter att övergå till arbetslivet, arbeta där eller studera vidare med till exempel högskolestudier.

De nya grunderna för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen togs i bruk den 1 augusti 2018. Branschen är ett av de största yrkesutbildningsområdena med tanke på antalet studerande, och årligen inleder cirka 12 000 studerande sina studier. 

Utvärderingsrapporten på finska: Paula Kilpeläinen. Yrkeskompetens och pedagogisk verksamhet inom grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Publikationer 6:2021. Nationella centret för utbildningsutvärdering.

Mera information:

Ledande utvärderingsexpert Paula Kilpeläinen, tfn 029 533 5557, fornamn.efternamn@karvi.fi