Niondeklassarnas kunskaper i engelska utvärderades under coronapandemin – kunskaperna motsvarar vitsordet 7

Eleverna har nöjaktiga kunskaper i engelska då de går över från den grundläggande utbildningen till fortsatta studier. Resultaten motsvarar bara delvis elevernas vitsord i engelska. Kunskaperna i engelska förklaras starkast av elevernas uppfattning om sina egna kunskaper, av deras användning av engelska på fritiden och av den tid som eleverna använde för att göra uppgifterna i utvärderingen.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade i mars 2021 lärresultaten i A-engelska i slutet av årskurs 9. Utvärderingen arrangerades mitt under coronapandemin, vilket betydde att drygt hälften av eleverna gjorde uppgifterna på distans och resten i närundervisning.

Elevernas starkaste färdighet var läsförståelse, näst starkast var de muntliga färdigheterna och hörförståelse. De svagaste resultaten fick eleverna i skrivuppgifterna. Om kunskaperna beskrivs med hjälp av vitsord, låg majoriteten av eleverna på en nivå i läsförståelse som motsvarade vitsordet 8 och deras muntliga färdigheter och hörförståelse motsvarade vitsordet 7. Den skriftliga produktionen motsvarade vitsordet 6. Bland de elever som gjorde uppgifterna i alla fyra delområden nådde 29 % inte nivån för goda kunskaper (vitsordet 8) i ett enda delområde. Resultaten har sjunkit sedan år 2013 då föregående utvärdering i A-engelska ordnades i årskurs 9.

Kunskaperna differentieras mellan regionerna och enligt elevernas planer för fortsatta studier

Det framkom inga skillnader mellan flickornas och pojkarnas kunskaper i engelska. En regional jämförelse visar att eleverna i Södra Finland hade bättre resultat i alla delområden jämfört med eleverna i andra RFV-områden. Också i stadsskolorna var kunskaperna bättre än i tätorter och på landsbygden. Elevernas planer för fortsatta studier hade ett tydligt samband med språkfärdigheten: de som tänkte fortsätta sina studier i gymnasiet hade bättre kunskaper i alla delområden än de som tänkte fortsätta inom yrkesutbildningen.

– Med tanke på fortsatta studier betyder de relativt svaga resultaten särskilt i skrivuppgifterna utmaningar i studierna och undervisningen på andra stadiet. Fast eleverna använder engelska på fritiden och därför upplever att deras kunskaper i engelska är bra, skiljer sig språkanvändningssituationerna på fritiden ofta från de situationer som de möter i studierna och senare i arbetslivet. Det tycks också vara en ganska heterogen grupp av elever som fortsätter till andra stadiet och en del av dessa elever har högst nöjaktiga kunskaper, säger docent Katja Mäntylä vid Jyväskylä universitet. Mäntylä var medlem i utvärderingsgruppen och hör till Studentexamensnämnden.

Uppfattningen om de egna kunskaperna, användningen av engelska på fritiden och tiden som användes för uppgifterna hade samband med bättre resultat

Eleverna har en mycket positiv uppfattning om nyttan med engelska och om sina egna kunskaper. Engelska används utanför lektionerna t.ex. för att titta på filmer och videoklipp, lyssna på musik och följa sociala medier, vilket också syns som bättre resultat. Också längden på den tid som eleverna använde till att göra uppgifterna hade samband med resultaten.

Samma kunskaper ger olika vitsord

Då utvärderingsresultaten betraktades i relation till vitsorden, upptäcktes att de elever som hade fått likadana resultat i utvärderingen hade ganska olika vitsord i olika skolor. NCU:s utvärdering gällde ändå endast en del av innehållet i läroplansgrunderna, vilket betyder att t.ex. den andel av vitsordet som baserar sig på arbete under lektionerna inte ingick i utvärderingen.

– Framför allt i de muntliga uppgifterna var variationen mellan skolorna stor, vilket för sin del kan ha att göra med att bedömningskriterierna tolkas på olika sätt i skolorna. För att kriterierna för slutbedömningen som togs i bruk år 2020 ska få fotfäste, behöver lärarna rikligt med praktisk övning och modellbedömningar som konkretiserar det kunnande som krävs för de olika vitsorden, konstaterar ledande utvärderingsexpert Marita Härmälä. 

Vilka åtgärder ger resultaten anledning till?

För det första bör mer uppmärksamhet fästas vid att stödja de elever vars kunskaper i engelska är svaga i slutet av den grundläggande utbildningen. För det andra bör transparensen och jämförbarheten vad beträffar vitsorden öka. Det behövs vidare utredningar om vilka delfaktorer elevens slutbedömning består av. Det tredje utvecklingsmålet är att eleverna borde bli bättre på att våga tala. De muntliga färdigheterna i engelska bör övas mångsidigare än nu och i olika vardagliga, ansikte-mot-ansikte – situationer. För det här kan man också utnyttja de möjligheter som distansförbindelser erbjuder.

Tilläggsuppgifter:

Ledande utvärderingsexpert Marita Härmälä, tfn 029 533 5560, förnamn.efternamn@karvi.fi

Rapport:

Härmälä, M., & Marjanen, J. 2022. Englantia koronapandemian aikaan – A-englannin osaaminen 9. luokan lopussa keväällä 2021. Julkaisut 22:2022. Kansallinen koulutuksen arviointikeskus. (Sammandrag på svenska)