Ny publikation: Jag skriver, alltså tänker jag

Under de nio åren i grundskolan ska eleverna lära sig skriva och gradvis utvecklas till allt skickligare och mångsidigare skribenter. Målen i läroplansgrunderna är desamma för alla elever, men ändå är det ett faktum att en del elever utvecklas till bättre skribenter än andra. Borde skrivundervisningen i skolorna vara mer systematisk och målmedveten från början av årskurs 1 till slutet av årskurs 9?

Läroplanen betonar också förståelse och självreflektion

LP 2014 betonar inte bara kompetenser och kunskaper utan också förståelse och självreflektion. Denna artikelsamling heter Jag skriver, alltså tänker jag, och den visar att niondeklassarna inte bara tänker, utan också känner och har en hel del funderingar kring sitt eget skrivande. En del elever är bättre på att klä sina tankar i ord än andra, men också de svagare har tankar och känslor som lärarna kanske inte har någon aning om.

Eleverna gavs möjlighet att reflektera över sitt eget skrivande och lärande i samband med en skrivuppgift i den nationella utvärderingen av lärresultat i lärokurserna svenska och litteratur och finska och litteratur (suomen kieli ja kirjallisuus) i årskurs 9 våren 2019. I utvärderingen ingick två skrivuppgifter. I den första uppgiften skulle eleverna skriva en argumenterande text, en insändare, om hur hemorten borde utvecklas med hänsyn till globala utmaningar. Texten var tänkt att publiceras på hemortens webbplats. Eleverna skulle beskriva bakgrunden och problemet, och föreslå en lösning och samtidigt försöka övertyga läsaren. I den andra skrivuppgiften skulle eleverna reflektera över den första skrivuppgiften, sitt eget skrivande, sin skrivprocess och sig själva som skribenter.

Utvärderingen våren 2019 visar på ett starkt samband mellan elevernas inställning till skrivande och resultatet i utvärderingen. Det innebär att skrivfärdigheterna borde ses i ett bredare perspektiv.

Att skriva och tänka går hand i hand

Skrivfärdigheterna omfattar också lusten att säga något, förmågan att säga något, och förmågan att utveckla uttryckssätten och medlen för att klä tankar i ord. Att skriva omfattar också känslor, erfarenheter och attityder kring innehållet i en text och kring skrivandet överlag. Att skriva och tänka går hand i hand: Att skriva hjälper en att gestalta tankar och känslor, och en väl uppbyggd text är resultat av tankearbete.

Elevernas texter och funderingar ger upphov till många frågor: Borde skrivundervisningen i skolorna vara mer systematisk och målmedveten från början av årskurs 1 till slutet av årskurs 9? Skapar skolan möjligheter för alla elever att utvecklas långsiktigt och steg för steg? Borde lärarna bättre ta fasta på elevernas egna tankar och känslor kring skrivandet? Varför har en elev gott självförtroende och motivation att skriva medan en annan inte har det? Vad kunde man göra för att hjälpa elever med höga prestationskrav? Vad kunde man göra för att hjälpa elever som har ett svagt språk, men ändå tycker om att skriva? Och vad kunde man göra för att hjälpa de elever som har svag motivation och har svårt att få fram orden?

Artikelsamlingen Jag skriver, alltså tänker jag är tvåspråkig och innehåller sammanlagt sex artiklar.

Ladda ned Jag skriver, alltså tänker jag: Perspektiv på skrivpedagogik

Den svenskspråkiga slutrapporten av utvärderingen av lärresultat i svenska och litteratur i åk 9 offentliggörs torsdag 1.10.2020. Närmare info följer inom kort.

Närmare info om artikelsamlingen och utvärderingen:

Utvärderingsexpert Jan Hellgren, förnamn.efternamn@karvi.fi, puh. 029 533 5531

Hellgren, J. & Kauppinen, M. (toim./red.) 2020. Kirjoitan, siis ajattelen. Näkökulmia kirjoittamisen opetukseen. Jag skriver, alltså tänker jag. Perspektiv på skrivpedagogik. Helsinki: Kansallinen koulutuksen arviointikeskus.