Särskilt stöd i yrkesutbildning har utvärderats för första gången – utveckling behövs inom arbetsfördelning, kompetens och resursfördelning
Målet med det särskilda stödet är att möjliggöra yrkesstudier för studerande som har fler utmaningar än vanligt i studierna och lärandet. De studerande uppskattar lärarnas och handledarnas genuina intresse men behöver mer individuellt stöd och tid av dem. Stödet genomförs som ett samarbete mellan speciallärare, lärare och handledare. Det finns dock behov av att utveckla personalens arbetsfördelning, samarbete och kompetens samt resursfördelningen inom stödet. Det multiprofessionella samarbetet och samarbetet i övergångsskedet ska också utvecklas.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade ordnandet av särskilt stöd inom yrkesutbildningen under 2020–2021. Utvärderingen gav information om identifiering av stödbehoven, planering av stödet, olika former av stöd och handledning samt tillgången till stöd och dess tillgänglighet.
Enkäterna som genomfördes i utvärderingen besvarades av 92 utbildningsanordnare och 2 379 representanter för undervisnings- och handledningspersonalen. I utvärderingen intervjuades dessutom femtio studerande med behov av särskilt stöd från olika delar av landet. Materialet bestod också av statistikuppgifter och registeruppgifter om studerande med behov av särskilt stöd.
De studerande har olika stödbehov – Ett bra stöd kännetecknas av genuint intresse och bemötande
De intervjuade studerandes upplevelser av att lyckas hörde ofta samman med att lyckas i det praktiska arbetet, till exempel att yrkesstudierna eller arbetssalsverksamheten gick bra. Utmaningar förekom främst med studiernas teoridelar, de gemensamma examensdelarna och skriftliga uppgifter.
– En del av de studerande berättade att psykiska problem, orken eller svag motivation försvårar studierna. En del hade koncentrationssvårigheter som bland annat orsakades av stora studerandegrupper och larm. För vissa studerande var studietakten för snabb, konstaterar utvärderingsråd Jani Goman.
De vanligaste stödformerna som studerandena hade erfarenhet av var tydliga anvisningar och läromedel, stöd och hjälp som ges undervisnings- och handledningspersonalen, studier i olika slags verkstäder och smågrupper samt extra tid för att utföra uppgifter. Enligt de studerande har det som fungerat bra med det stöd de fått varit de individuella arrangemangen och att lärarna svarar på studerandenas stödbehov. Positiva erfarenheter var att lärarna och handledarna verkligen är intresserade av de studerande.
– Även om de studerande upplevde att de fick hjälp, önskade de ändå mer individuellt stöd och tid av lärarna. En del önskade att lärarna bättre kunde beakta studerande med olika behov och stöda dem på olika sätt. En del studerande upplevde att deras stödbehov borde ha identifierats tidigare, berättar utvärderingsexpert Raisa Hievanen.
Personalens arbetsfördelning, samarbete och kompetens behöver utvecklas
Många av lärarna i de yrkesinriktade och gemensamma examensdelarna upplevde att ansvaret för det särskilda stödet och arbetsfördelningen var oklara. Speciallärarnas, de övriga lärarnas och handledarnas roller och uppgiftsområden i det särskilda stödet ska förtydligas och personalens anvisningar om särskilt stöd bör preciseras. Personalens kompetens inom särskilt stöd behöver också stärkas. För närvarande är kompetensutvecklingen inte särskilt planmässig. Lärarnas beredskap att identifiera behovet av särskilt stöd och att stöda de studerande ska i synnerhet stärkas inom de gemensamma och de yrkesinriktade examensdelarna.
Registreringen av de stödåtgärder som planeras för de studerande i den personliga utvecklingsplanen för kunnande (PUK) och att göra de studerande delaktiga när man kommer överens om stödåtgärderna genomförs väl. Däremot ska planeringen av stödet för skilda examensdelar, registreringen av genomförda stödåtgärder och hur effektiva stödåtgärderna varit utvecklas i den reguljära bedömningen.
– Den som undervisar och handleder ska ha tillräckligt med kunskap om de stödåtgärder som man kommit överens om för den studerande och metoderna för att genomföra stödet. Informationsgången och samarbetet mellan personalen bör helt klart utvecklas i detta avseende, bedömer Goman.
Personalen upplever resursernas tillräcklighet som en utmaning
Personalen upplevde också att resursernas tillräcklighet var en utmaning i genomförandet av det särskilda stödet. Anordnarna ska säkerställa att personalresurserna och undervisnings- och handledningspersonalens tid räcker till för uppgifter inom särskilt stöd. Resurser för speciallärare ska reserveras i tillräcklig utsträckning för att identifiera stödbehov, planera, genomföra och uppfölja stödet, multiprofessionellt samarbete, stöd till personalen i ärenden som gäller särskilt stöd samt utveckling av särskilt stöd.
På anordnarnivå bör man synliggöra allokeringen av den förhöjda statsandelen för särskilt stöd. Dessutom är det viktigt att utveckla uppföljningen av allokeringen så att resursernas tillräcklighet kan bedömas och resurserna riktas på ett ändamålsenligt sätt mellan utbildningsområdena, examensformerna och verksamhetsställena.
Det multiprofessionella samarbetet och samarbetet i övergångsskedet ska utvecklas
En del av de studerande behöver förutom pedagogiska stödåtgärder även annat stöd. Betydelsen av multiprofessionellt och sektorsövergripande samarbete framhävs i ordnandet av särskilt stöd. Utbildningsanordnarnas och läroanstalternas samarbete med studerandehälsovården och kuratorstjänsterna fungerar relativt väl, men samarbetet med psykologtjänsterna, ungdomstjänsterna samt arbets- och näringstjänsterna behöver utvecklas.
Också samarbetet mellan den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen i handledningen av de studerande och i informationsöverföringen under övergångsskedet ska vidareutvecklas och informeringen om särskilt stöd inom yrkesutbildning stärkas inom den grundläggande utbildningen.
– Samarbetet mellan den grundläggande utbildningen och det andra stadiet i övergångsskedet ska påbörjas tidigare än i nuläget för de elever som redan i den grundläggande utbildningen har utmaningar med lärandet, konstaterar Hievanen.
Välkommen att höra om och diskutera resultaten av utvärderingen!
Utvärderingens slutwebbinarium ordnas den 9 september 2021 kl. 12.00–14.30.
Webbinariet är avgiftsfritt och du behöver inte anmäla dig till evenemanget. Webbinariets program finns på NCU:s webbplats (på finska).
Utvärderingsrapport och utvecklingsrekommendationer:
SÄRSKILT STÖD SOM RESURS – Utvärdering av det särskilda stödet inom yrkesutbildningen
Mer information:
- Utvärderingsråd Jani Goman, fornamn.efternamn@karvi.fi, tfn 029 533 5505
- Utvärderingsexpert Raisa Hievanen, fornamn.efternamn@karvi.fi, tfn 029 533 5542