Skolfrånvaro bör förebyggas och ingripandet bör vara systematiskt – elevernas gemenskapskänsla bör stärkas kontinuerligt

Oron för elevernas problematiska frånvaro i den grundläggande utbildningen har ökat under de senaste åren. I och med ändringen av lagen om grundläggande utbildning som just trätt i kraft är utbildningsanordnarna i fortsättningen skyldiga att förebygga frånvaro samt att systematiskt följa upp och ingripa i frånvaro. Läsårsstarten är en viktig tidpunkt med tanke på att förebygga frånvaro. Under de första skolveckorna kan man påverka hur alla hittar sin plats i gruppen och informera vårdnadshavarna om skolans tillvägagångssätt vid frånvaro.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har utvärderat utvecklingsarbetet för engagerande arbete i skolgemenskapen. Målet med utvecklingsarbetet var att utveckla och förenhetliga tillvägagångssätt med vilka man kan stöda elevernas närvaro och minska frånvaron från den grundläggande utbildningen. Utvärderingen är en del av ett mer omfattande nationellt utvecklingsarbete som koordineras av undervisnings- och kulturministeriet. Sammanlagt 126 utbildningsanordnare och cirka 550 skolor runt om i Finland har deltagit i utvecklingsarbetet. Som en del av utvecklingsarbetet har man både i lagen om grundläggande utbildning och i läroplanen för den grundläggande utbildningen i nationella riktlinjer i högre grad inkluderat skyldigheter för att hantera frånvaro. Lagändringarna som trädde i kraft i början av augusti stärker särskilt förebyggandet av frånvaro och stödet för elevernas skolengagemang.

– Frånvaro från skolan innebär alltid förlorad undervisning och avbrott i elevens sociala relationer i skolan. När situationen blir långvarig blir den ofta mer komplicerad och enbart skolans metoder räcker inte till. Det är mycket viktigt att i ett tidigt skede förebygga frånvaro och identifiera sådant som väcker oro så att problemen inte hopar sig. Resultaten av utvärderingen visade att det här behövs en förändring av verksamhetskulturen och ett starkare samarbete mellan hemmet och skolan, berättar utvärderingsexpert Eeva-Liisa Markkanen vid NCU.

I början av läsåret skapas grunden för gruppens gemenskap och gemensamma verksamhet

Endast drygt hälften av de lärare som är klassföreståndare arbetar regelbundet med gruppgemenskapen i sin egen klass. Delvis är orsaken brist på tid och kompetens. Det skulle vara bra att komma ihåg att det inte alltid behövs skilda dagar då man arbetar med gruppgemenskapen. Det allra viktigaste är att stöda att eleverna lär känna varandra i skolans vardag och som en del av undervisningen. Enligt eleverna främjar detta trivseln och gemenskapen allra bäst i skolan.

Det är också viktigt att skolan identifierar elevernas olika möjligheter och motivation att delta i gemensamma aktiviteter och utvecklar verksamhet som främjar gemenskapen med beaktande av elevernas olika erfarenheter. Enligt utvärderingsmaterialet som samlades in våren 2023 är fler än var tionde elev dåligt engagerad i skolan. Betydelsen av att stöda skolengagemanget i ett tidigt skede betonas då en del av de svagt förankrade eleverna förhåller sig mycket kritiska till all verksamhet som främjar gemenskapen.

– Det händer lätt att man i slutändan ordnar mer verksamhet än tidigare för de elever som redan trivs bra i skolan. I värsta fall leder goda avsikter till motsatt verkan och verksamhet som är avsedd att främja gemenskapen ökar bara indelningen i elever som deltar och elever som hamnar utanför. Av denna orsak är det mycket viktigt att stöda gruppens verksamhet i vardagen. Man måste se till att eleverna till exempel på lektionerna har möjligheter att lära känna sina klasskamrater, beskriver Markkanen.

Vårdnadshavarna har en viktig roll både i att stöda det egna barnets förankring i skolan och i förebyggandet av frånvaro. En betydande del av vårdnadshavarna upplever att skolan inte har gett tillräckliga anvisningar om hur vårdnadshavaren ska agera i olika frånvarosituationer. Okunskap om tillvägagångssätten kan leda till att vårdnadshavarna kvitterar barnets frånvaro som godkänd även i sådana situationer där det inte finns någon tydlig godtagbar orsak till frånvaron.

– Det är viktigt att i början av läsåret informera alla vårdnadshavare om skolans tillvägagångssätt vid frånvaro. Då har problemen ännu inte drivits till sin spets och genom att informera om tillvägagångssätten kan man skapa förtroende för att skolan har viljan och metoder att hjälpa eleven och familjen om barnets skolgång är jobbig. Det är också viktigt att informera vårdnadshavarna om att skolan följer upp frånvaron uttryckligen för att stöda elevernas välmående, påminner Markkanen.

En förändrad verksamhetskultur krävs för att förankra tillvägagångssätten för frånvaro

Utvärderingen visade att det finns stora skillnader mellan utbildningsanordnarna i fråga om hur viktigt de upplever att det är att utnyttja uppföljnings- och statistikuppgifter om frånvaro, och även i fråga om vilka möjligheter de har att utnyttja dem. De nationella anvisningarna om frånvaro har nu uppdaterats så att det finns enhetliga anvisningar för uppföljning och statistikföring samt så att de lokala verksamhetsmodeller som används i skolorna uttryckligen innehåller förebyggande verksamhetssätt.

– En förändrad verksamhetskultur innebär i synnerhet att tyngdpunkten flyttas från att ingripa vid frånvaro till att stöda elevernas närvaro. I intervjuerna under utvärderingen lyfte cheferna för utbildningsväsendet fram att det utöver tillräckliga resurser och stöd också behövs ett nytt sätt att se på problemet. Detta konkretiserades i intervjuerna i och med att målbilden enligt de intervjuade ska vara att eleverna alltid tas emot positivt efter frånvaron. Man frågar alltså inte först var du har varit, utan säger att det är trevligt när du kommer, beskriver Markkanen.

Resultaten av utvärderingen visade också att särskilt klasslärare och lärare i högstadiet som arbetar som klassföreståndare behöver tillräckligt med tid för att stöda elevernas skolengagemang och för att utreda frånvaro.  Klassföreståndarens roll framför allt på högstadiet är betydande när det gäller att stöda elevernas skolengagemang. Enligt utvärderingsresultaten upplever lärarna att klassföreståndarens arbetsbeskrivning med nuvarande verksamhetssätt är mycket omfattande och belastande och att lärarna inte har tillräckligt med tid för att sköta uppgiften. Upp till en tredjedel av lärarna upplever att de inte tycker om uppgiften att fungera som klassföreståndare. Särskilt skolans ledning har en viktig roll i att stöda klassföreståndarens arbete, så att ansvaret för tillvägagångssätten inte blir de enskilda lärarnas ansvar.

Mer information:

Eeva-Liisa Markkanen, projektchef för utvärderingen, + 358 45 149 6512, viestinta@karvi.fi

Bekanta dig med slutrapporten från utvärderingsprojektet för engagerande arbete i skolgemenskapen samt med den sammanfattande publikationen som beskriver elevernas erfarenheter av stöd för förankringen i skolan (på finska). Läs mer om utvärderingen. 

Undervisnings- och kulturministeriet har publicerat handboken Yhteisellä koulutiellä (Vår gemensamma skolväg, publikationen är på finska). Den stöder genomförandet av ändringar i tillvägagångssätten för frånvaro. Utbildningsstyrelsen publicerar också under hösten ett omfattande stödmaterial för skolorna. Det utgör ett stöd för att utveckla förankringen i skolan och för att förebygga och ingripa i frånvaro. Dessutom ordnas utbildningar om temat.