Studerandenas jämlikhet i yrkesprovsverksamheten inom yrkesutbildningen förverkligas inte

Yrkesutbildningsanordnarnas varierande praxis för genomförande och bedömning av yrkesprov är en utmaning för jämlikheten bland studerande. Bedömningspraxisen och yrkesprovsplatserna varierar i synnerhet beroende på bransch och utbildningsanordnare, och alla studerande har inte möjlighet att påvisa sitt kunnande i genuina arbetslivssituationer. Vitsorden för yrkesproven påverkas av vem eller vilka som deltar i bedömningen av yrkesprovet och om kunnandet påvisas vid läroanstalten eller på en arbetsplats. Även arbetsplatshandledarnas handlednings- och bedömningskompetens varierar mycket. Coronapandemin verkar inte ha haft några betydande konsekvenser för yrkesprovsmiljöerna, bedömningen av yrkesproven eller vitsorden.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) genomförde 2022 en utredning om kvaliteten på yrkesprovsverksamheten inom yrkesutbildningen. Utredningen var en del av utvecklingsprogrammet Rätt att kunna, som koordinerades av undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen. Syftet med programmet var att utveckla kvaliteten och jämlikheten inom yrkesutbildningen. Ett av utvecklingsprogrammets mål var att få en bild av kvaliteten på yrkesprovsverksamheten hos alla yrkesutbildningsanordnare och av de lärresultat som påvisats genom yrkesprov. Utredningen genomfördes utan skild informationsinsamling. I utvärderingen utnyttjades resultat från NCU:s och andra instansers utvärderingar och utredningar, nationell studeranderespons inom yrkesutbildningen och arbetslivsrespons samt Koski-registret, vars material omfattade uppgifter om ungefär 350 000 studerandes yrkesprov.

Stora variationer i yrkesprovsmiljöerna beroende på utbildningsanordnarna och examina

Hur yrkesproven genomförs på arbetsplatserna behöver ännu utvecklas. Det förekommer stora variationer mellan utbildningsanordnarna, branscherna och examina i fråga om hur stor del av yrkesproven som genomförs i genuina situationer i arbetslivet. Trots att lärandet i arbetslivet är en hörnsten i yrkesutbildningen genomförs drygt en fjärdedel av yrkesproven inom grundexamina och en knapp femtedel inom yrkesexamina i läroanstaltsmiljöer. Specialyrkesexamina avläggs dock i regel på arbetsplatserna.

Det finns också skillnader mellan olika branscher i hur yrkesprovet genomförs. Nästan alla yrkesprov inom hälso- och välfärdsbranscherna samt inom handel och förvaltning ordnas på arbetsplatser. Däremot genomförs majoriteten av de humanistiska och konstnärliga yrkesproven samt en stor del av yrkesproven inom databehandling och datakommunikation (ICT) i läroanstaltsmiljöer.

– Det är viktigt att fundera på om yrkesproven genomförs vid läroanstalterna på grund av branschens karaktär eller till exempel på grund av läroanstaltens verksamhetskultur eller hur samarbetet med arbetslivet fungerar. Utifrån de nationella utvärderingarna av lärresultaten vet vi att det förekommer stora skillnader mellan utbildningsanordnare som ordnar samma examen i fråga om antalet yrkesprov som genomförts på arbetsplatsen, konstaterar ledande utvärderingsexpert Paula Kilpeläinen. För den studerande är det viktigt att yrkesproven genomförs på arbetsplatserna i genuina arbetslivssituationer, eftersom det erbjuder de studerande direkt kontakt med arbetsgivarna och på så sätt stöder den studerandes sysselsättning och nätverkande med arbetslivet, tillägger Kilpeläinen.

Vitsordet för yrkesprovet bestäms av en bedömare i ungefär vart tionde yrkesprov

Precis som för yrkesprovsplatserna är skillnaderna i praxis för bedömning av yrkesprov till vissa delar stor bland utbildningsanordnarna och utbildningsområdena. I tre av fyra yrkesprov har läraren och representanten för arbetslivet tillsammans beslutat om vitsordet för yrkesprovet. Lagen förutsätter att vitsordet för yrkesprovet bestäms av två bedömare, men detta sker inte i ungefär vart tionde yrkesprov. Dessutom deltar representanter för arbetslivet endast sällan i bedömningen av yrkesprov som genomförs vid läroanstalter och totalt har cirka en fjärdedel av yrkesproven bedömts utan representant för arbetslivet.

Granskat per utbildningsområde är andelen yrkesprov som läraren och arbetslivet bedömt tillsammans över 90 procent inom pedagogik och hälso- och välfärdsbranscherna. Däremot är andelen yrkesprov som bedömts av lärare och en representant för arbetslivet tillsammans endast drygt hälften inom de tekniska, humanistiska och konstnärliga branscherna samt inom databehandling och datakommunikation (ICT).

– Varje yrkesprov ska bedömas av minst två bedömare för att garantera att bedömningen är tillförlitlig och vitsorden jämförbara, betonar utvärderingsexpert Veera Hakamäki-Stylman. Dessutom ska representanter för arbetslivet i större utsträckning delta i bedömningen av yrkesprov, i synnerhet vid yrkesprov som ordnas vid läroanstalter, specialläroanstalter och idrottsutbildningscenter, för att säkerställa yrkesproven utgår från arbetslivet, tillägger Hakamäki-Stylman.

Vitsorden i yrkesproven är i medeltal mycket bra – skillnader i vitsorden beroende på yrkesprovsmiljö och bedömare

Vitsorden för yrkesprov för grundexamina är i medeltal mycket bra och det har inte skett några betydande förändringar i dem under åren 2018–2022. Drygt hälften av vitsorden i yrkesproven är goda (3–4), drygt en tredjedel berömliga (5) och cirka en tiondel nöjaktiga (1–2). Inga betydande skillnader i vitsorden kunde kopplas till utbildningsanordnarnas placering och storlek eller de studerandes modersmål och kön. De i medeltal högsta vitsorden fås inom hälso- och välfärdsbranscherna och de svagaste inom det tekniska området. Vitsorden är också bättre än medeltalet när en representant för arbetslivet deltar i bedömningen och när yrkesprovet ordnas på arbetsplatsen. De svagaste vitsorden får de studerande när kunnandet påvisas vid läroanstalten och yrkesprovet bedöms av representanter för utbildningsanordnaren.

– Utbildningsanordnarna ska vara medvetna om på vilket sätt skillnader i praxis för genomförande och bedömning av yrkesprov påverkar jämförbarheten av vitsord. Med tanke på studerandenas jämlikhet är det viktigt att vitsorden är jämförbara, till exempel när de studerande söker till fortsatta studier på högskolenivå. Det är också viktigt att arbetsplatserna kan lita på studerandenas vitsord när de rekryterar arbetstagare, konstaterar Hakamäki-Stylman.

Arbetsplatshandledarnas handlednings- och bedömningskompetens behöver fortfarande utvecklas

Flera utbildningsanordnare använder sig av mångsidiga och alternativa sätt att utveckla arbetsplatshandledarnas kompetens och största delen av anordnarna erbjuder arbetsplatshandledarna regelbundna möjligheter att utveckla handlednings- och bedömningskompetensen. Hur utbildningsanordnarna säkerställer och utvecklar arbetsplatshandledarnas kompetens varierar dock mycket mellan anordnarna och examina och det är en stor utmaning för många av dem.

–  Eftersom arbetsplatserna är centrala lärmiljöer inom yrkesutbildningen har arbetsplatshandledarnas handlednings- och bedömningskompetens en viktig roll. En arbetsplatshandledare som fått utbildning garanterar en tillförlitlig bedömning och att yrkesproven genomförs enligt examensgrunderna, konstaterar Kilpeläinen. Utbildningsanordnarna ska fortsättningsvis stärka arbetsplatshandledarnas handlednings- och bedömningskompetens och erbjuda arbetsplatshandledarna möjligheter att uppdatera och utveckla kompetensen mer regelbundet än i nuläget, fortsätter Kilpeläinen.

Rapport

Hakamäki-Stylman, V. & Kilpeläinen, P. Yrkesprovsverksamhetens kvalitet och kunnande som påvisats i yrkesproven. Publikationer 4:2023. Nationella centret för utbildningsutvärdering.

Ytterligare information

Paula Kilpeläinen, ledande utvärderingsexpert, paula.kilpelainen@karvi.fi
Veera Hakamäki-Stylman, utvärderingsexpert, veera.hakamaki-stylman@karvi.fi