Utbildningsvägar för invandrare: Reformerna har fört utbildningarna i rätt riktning, men de olika utbildningsformernas roller och ansvar behöver förtydligas
Inledningen av utbildning i läskunnighet inom det fria bildningsarbetet, förnyelsen av den grundläggande utbildningen för vuxna och de flexiblare språkkunskapskraven inom yrkesutbildningen stöder invandrarnas utbildning. Stärkande av invandrarelevers grundläggande kunskaper och en tydligare uppgiftsfördelning mellan de utbildningsformer som studerats har en nyckelroll i utarbetandet av smidigare studievägar.
I syfte att försnabba utbildningsvägarna för invandrare har man gjort språkkunskapskraven inom yrkesutbildningen mer flexibla, förnyat den grundläggande utbildningen för vuxna och inlett utbildning i läsning och skrivning för invandrare vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet. Reformerna trädde i kraft den 1 januari 2018. Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har utvärderat reformernas verkningar. Utvärderingsresultaten bygger på fyra typer av material: enkäter riktade till utbildningsanordnare, lärarenkäter, material från diskussionsgrupper och material från webbinarier.
Reformerna inom utbildningssystemet stöder invandrarnas möjligheter till utbildning
Läroanstalterna för fritt bildningsarbete har anpassat sig väl till den nya utbildningsuppgiften, den förnyade strukturen för den grundläggande utbildningen för vuxna har förenhetligat och förtydligat undervisningen på nationell nivå och till följd av flexiblare krav på språkkunskaper inom yrkesutbildningen kan man komma in på en yrkesutbildning med svagare språkkunskaper än tidigare. Lagstiftningen kring de utbildningar som studerats stöder förverkligandet av utbildningsvägar.
– Trots att reformerna varit i kraft en ganska kort tid förverkligas utbildningen i läskunnighet inom det fria bildningsarbetet, den grundläggande utbildningen för vuxna och ordnandet av utbildning för invandrare i allmänhet väl, kommenterar utvärderingsplanerare Raisa Hievanen.
För att utbildningsvägarna ska kunna göras ännu smidigare behöver de undersökta utbildningsformernas ansvar förtydligas och de studerandes grundläggande kunskaper säkerställas
Det verkar förekomma skillnader mellan olika utbildningsanordnares uppfattningar om utbildningens målsättningar och hurdana kunskaper den studerande borde ha i början och slutet av utbildningen, vilket gör det svårare för invandrarstuderande att framskrida på utbildningsvägen på ett smidigt och ändamålsenligt sätt. En studerande som inte får gedigna baskunskaper under utbildningen är sårbar även vid förändringar i arbetslivet.
– Det är viktigt att undervisnings- och kulturministeriet samt arbets- och näringsministeriet fortsätter sin dialog med såväl läroanstalterna som arbets- och näringsbyråerna för att skapa ett samförstånd kring de olika utbildningsformernas roller som utbildare av invandrare. Detta främjar de studerandes tillgång till utbildningar som motsvarar deras behov, säger utvärderingsexpert Tarja Frisk.
Utbildning i läskunnighet ordnas, förutom inom det fria bildningsarbetet, även inom den grundläggande utbildningen för vuxna. Dessa två läskunnighetsutbildningars målsättningar och målgrupper lämnar utrymme för tolkning och överlappar till viss del varandra.
– Det finns olika uppfattningar om utbildningarnas målgrupper och regionala modeller för organisationen av utbildningen, vilket bland annat återspeglas i vilken utbildning studerande hänvisas till och i de regionala lösningarna gällande anordnaren av utbildning i läskunnighet, säger utvärderingsexpert Hanna Väätäinen.
Olika studerande behöver flexibla utbildningsvägar
Invandrarna är ingen enhetlig grupp i fråga om kunskaper, och snabba utbildningsvägar är ändamålsenliga för många invandrarstuderande. I synnerhet för invandrarstuderande som inlett sina studier i Finland med svaga baskunskaper kan en strävan efter snabbare slutförande av utbildningen och övergång till arbetslivet dock på lång sikt äventyra den sociala och ekonomiska jämlikheten.
– Samtidigt som vårt utbildningssystem bättre än tidigare möjliggör långsamma studievägar för de studerande som behöver det för att stärka sina baskunskaper, måste man också ge invandrare med starkare kunskaper stöd för att övergå till arbetslivet, säger utvärderingsexpert Kirsi Mustonen.
Mer information:
- Allmänna förfrågningar, yrkesutbildning: utvärderingsplanerare Raisa Hievanen, raisa.hievanen@karvi.fi, tfn 029 533 5542
- Grundläggande utbildning för vuxna: utvärderingsexpert Tarja Frisk, tarja.frisk@karvi.fi, tfn 029 533 5504
- Fritt bildningsarbete: utvärderingsexpert Hanna Väätäinen, hanna.vaatainen@karvi.fi, tfn 029 533 5568, utvärderingsexpert Kirsi Mustonen, kirsi.mustonen@karvi.fi, tfn 029 533 5515