Utredning pågår: Är bedömningen av sjätteklassare likvärdig?

Bedömningen av niondeklassares kunskaper är inte likvärdig, eftersom elever i olika skolor kan få olika vitsord för samma kunskaper. Nu utreder Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU/Karvi) situationen i modersmål och matematik i årskurs sex. De första resultaten kommer i slutet av 2024.

Nya bedömningskriterier används för första gången i årskurs 6 

I samband med läsårsbedömningen våren 2024 kommer lärarna för första gången att använda de förnyade bedömningskriterierna för årskurs 6. Syftet med dem är att de ska göra elevbedömningen enhetligare. De nya kriterierna kommer omedelbart att granskas närmare, eftersom cirka 8 000 elever har deltagit i NCU:s utvärdering av lärresultat under våren 2024. Utvärderingen tar fasta på elevernas kunskaper och kunskapsutveckling i både matematik och modersmål och litteratur. Genom att jämföra de vitsord som lärarna har gett med resultaten i NCU:s utvärdering kan vi få information om hur de nya kriterierna bidrar till en enhetligare bedömning. 

NCU:s utvärderingar visar att niondeklassare i olika skolor kan uppnå samma slutvitsord med mycket olika kunskaper. En enhetlig bedömning är viktig eftersom vitsorden har anknytning till elevernas självbild och attityder, vilket i sin tur påverkar resultaten. Den skapar också lika förutsättningar för alla elever då de ansöker till fortsatta studier.

Samma elevers färdigheter följs upp under hela grundskolan 

Den utvärdering som nu genomförs är en del av en longitudinell utvärdering av lärresultat i modersmål och matematik. NCU följer samma elever från början av årskurs 1 till slutet av årskurs 9 under åren 2018−2027. Eleverna går i finsk- och svenskspråkiga skolor av olika storlek i hela Finland. Deltagarna har tidigare varit med i den longitudinella utvärderingen i början av årskurs 1 och 3.  Elevernas kunskaper kommer att utvärderas igen i slutet av årskurs 9. I utvärderingen får eleverna besvara uppgiftsserier som mäter deras kunskaper i modersmål och matematik samt svara på en bakgrundsenkät. Dessutom samlas bakgrundsinformation in bland lärare och rektorer. Tanken är att bakgrundsenkäterna ska ge information om vilket samband till exempel skolans storlek, arbetssätten och elevernas hembakgrund har med elevernas kunskaper och deras kunskapsutveckling. 

Vad ligger bakom variationen i kunskaperna i årskurs 6? 

Utvärderingarna i årskurs 1 och 3 visade att det fanns en stor variation i fråga om kunskaperna. Men varken elevernas kön eller skolans läge förklarade mer än en mycket liten del av denna variation. Det fanns inga betydande skillnader mellan finsk- och svenskspråkiga skolor. I synnerhet i stora städer kunde man däremot se en viss differentiering i skolornas kunskapsnivåer redan mellan årskurs 1 och 3. De som läste finska eller svenska som andraspråk hade en klart lägre kunskapsnivå. 

NCU har tidigare utvärderat niondeklassarnas kunskaper i svenska och litteratur år 2019 och i matematik år 2021. Utvärderingarna i både svenska och litteratur och finska och litteratur visade att flickornas kunskaper i genomsnitt låg närmare ett vitsord högre än pojkarnas. Skillnaderna i kunskaper kan påverkas av att utvärderingarna också visade att flickor har en mer positiv inställning till ämnet. I matematik fanns det däremot ingen signifikant skillnad mellan flickors och pojkars resultat vare sig i svenska eller finska skolor. På individnivå förklarades skillnaderna i kunskapsnivån av svagt matematiskt flyt. Ungdomarnas sämre kunskaper om matematiska termer hade också ett samband med svagare resultat. I båda ämnena var skillnaderna mellan skolorna tydliga. 

Genom den här utvärderingen kommer vi att få veta om skolan, elevernas kön eller attityder förklarar kunskapsvariationen redan i årskurs 6. Vi vet redan att de här faktorerna delvis gör det i slutet av grundskolan. NCU kommer också att analysera elevernas ordförråd och hur det utvecklas. Utvärderingen ger dessutom information om elever med finska och svenska som andraspråk. Frågan är om de här eleverna ligger ännu mer efter de elever som talar finska eller svenska som modersmål jämfört med årskurs 3. Av intresse är också om kunskapsskillnaden mellan elever som är födda i början eller slutet av året minskar jämfört med nybörjarundervisningen. Enligt utvärderingar i andra årskurser har föräldrarnas utbildning ett starkt samband med lärresultaten. Den pågående utvärderingen ger mer specifik information om situationen i årskurs 6.