Högskolepedagogikens nuläge och utveckling -utvärdering

Enligt Planen för utbildningsutvärderingar (2020–2023) ska en utvärdering av nuläget och utvecklingen av högskolepedagogiken genomföras 2022–2023. Utvärderingen ger information om högskolepedagogikens nuläge, till exempel högskolornas pedagogiska riktlinjer och verksamhetsmodeller, digitaliseringens roll i undervisning och lärande, utvecklingen av undervisning och utbildning vid högskolorna samt högskolornas samarbete för att utveckla pedagogiken. Dessutom ger utvärderingen information om stöd och incitament för lärarnas pedagogiska kunnande. Utvärderingen stödjer högskolorna i utvecklingen och förnyelsen av högskolepedagogiken. Som bakgrund till utvärderingen finns Visionen för högre utbildning och forskning 2030 samt de projekt för utveckling av högskolepedagogisk kompetens som finansierats av undervisnings- och kulturministeriet.

Sektionen för utvärdering av högskolorna tillsatte den 26 oktober 2021 följande medlemmar till utvärderingens planerings- och utvärderingsgrupp:

  • professor Auli Toom, Helsingfors universitet (ordförande)
  • projektledare Tuula Heide, Digivision 2030 -projektet
  • studerande Ville Jäppinen, Tammerfors universitet
  • direktör Asko Karjalainen, Oulun ammattikorkeakoulu
  • överlärare Kimmo Mäki, Haaga-Helia ammattikorkeakoulu
  • professor Päivi Tynjälä, Jyväskylä universitet.

Utvärderingens målgrupp och utvärderingsfrågor

Målgruppen för utvärderingen är alla finländska högskolor.

Utvärderingsfrågorna för utvärderingen av högskolepedagogikens nuläge och utveckling är:

  • Hur ser nuläget ut inom högskolepedagogiken i de finländska högskolorna?
  • Hur förnyas, stöds och utvecklas högskolepedagogiken vid högskolorna?
  • Hurdana är högskolornas pedagogiska riktlinjer och verksamhetsmodeller, digitaliseringens roll i undervisningen och lärandet, högskolornas interna utveckling och stöd för undervisningen och utbildningen samt högskolornas samarbete för att utveckla pedagogiken?
  • Hur stöder och uppmuntrar högskolorna lärarna att utveckla sin pedagogiska kompetens?

 

Datainsamlingsmetoder och steg

Olika metoder används i insamlingen av utvärderingsdata. Genom olika metoder deltar högskolorna i att ta fram information och information skapas i växelverkan med högskolorna. Data samlas in i tre skeden så att följande skede i datainsamlingen kompletterar den utvärderingsinformation som erhållits under de föregående skedena.

I det första skedet fokuserar man på att skapa en helhetsbild av det högskolepedagogiska utbildningsutbudet, av verksamheten samt utvecklingen av utbildningsutbudet och verksamheten. En del av datainsamlingen genomförs tillsammans med utvärdering av spetsprojekten för högskoleutbildningen (2017–2022). I detta skede är de viktigaste metoderna för datainsamling:

  • höranden
  • bakgrundsenkät till högskolorna
  • enkäter på olika nivåer i systemet:
    • enkät till högskolornas undervisningspersonal (pdf)
    • enkät till studerande (pdf)
    • enkät till högskolorna (pdf).

I det andra skedet preciseras den information som fåtts via enkäterna:

  • Intervjuer med fokusgrupper för utvalda målgrupper, såsom prorektorer för utbildning
  • Workshoppar för undervisningspersonal och studerande.

I det tredje skedet fokuserar man på utveckling: målet är att sammanfatta styrkor och utvecklingsområden i relation till utvärderingens teman och utarbeta utvecklingsrekommendationer utifrån resultaten. I det tredje skedet skapas en helhetsbild av det nationella läget inom högskolepedagogiken. Den viktigaste metoden i det tredje skedet är ett utvecklingsseminarium där representanter för högskolorna, studerandena och representanter för arbetslivet utanför högskolorna och eventuella andra intressentgrupper deltar.

Mer information

  • Mira Huusko, tfn 029 533 5565, förnamn.efternamn@karvi.fi

Stäng