Sjätteklassare är bra på matematik – i modersmålet får eleverna för höga vitsord i förhållande till sina kunskaper

23.1.2025

Den nationella utvärderingen visar att en tredjedel av eleverna når minst goda kunskaper i matematik. I modersmål och litteratur når bara 16 procent av eleverna nivån för goda kunskaper på nationell nivå.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade våren 2024 sjätteklassarnas kunskaper i matematik och i modersmål och litteratur. Syftet med utvärderingen var att ta fram information om vad eleverna kan i slutet av årskurs 6 och hur väl de når målen i läroplansgrunderna.

Elevernas kunskapsnivå var rätt liknande i olika delar av Finland. I matematik var kunskaperna bland elever i finsk- och svenskspråkiga skolor i genomsnitt lika bra. Också flickors och pojkars kunskaper låg på samma nivå. Pojkarna litade ändå mer på sina egna kunskaper än flickorna.

I modersmål och litteratur var kunskapsskillnaderna stora. Bland flickorna i finskspråkiga skolor var kunskaperna klart bättre än bland andra elever. Flickor i svenskspråkiga skolor och pojkar i finskspråkiga skolor nådde i genomsnitt en ganska hög nivå. De svagaste kunskaperna visade pojkar i svenskspråkiga skolor och elever som studerade finska eller svenska som andraspråk (S2/SV2). De här elevernas poäng låg på samma nivå. I S2/SV2-lärokurserna nådde nästan var fjärde elev poängtal som motsvarade den nationella genomsnittliga nivån. Å andra sidan hörde 46 procent av eleverna till den elevfemtedel som hade de svagaste kunskaperna. Den individuella variationen var stor i alla elevgrupper.

I samplet från de svenska skolorna ingick över 1 000 elever. En del information om kunskaperna ingår redan i den här nationella rapporten. Men vi ger dessutom längre fram ut en svenskspråkig publikation där vi fördjupar analysen, säger ledande utvärderingsexpert Chris Silverström.

I samband med utvärderingen användes de nya kriterierna för läsårsbedömningen i årskurs 6. Lärarna gav våren 2024 för första gången betygsvitsord enligt de här kriterierna.

De vitsord som lärarna hade gett i matematik motsvarade kunskaperna och 33 procent av eleverna nådde minst vitsordet 8, alltså goda kunskaper. I modersmålet nådde bara 16 procent av eleverna nivån för goda kunskaper. Men ändå hade lärarna gett 81 procent av flickorna och 58 procent av pojkarna vitsorden 8, 9 eller 10 på betyget, säger ledande utvärderingsexpert Annette Ukkola.

Enligt läroplansgrunderna kan goda kunskaper i fråga om något av målen kompensera svaga kunskaper i ett annat mål. Den här typen av kompensation användes inte i den nationella utvärderingen. Det är alltså möjligt att eleverna har goda kunskaper till exempel i innehållsområdet Att kommunicera, som inte utvärderades den här gången.

Samma elevers kunskaper följs genom hela den grundläggande utbildningen

I det nationella samplet för utvärderingen ingick sammanlagt 8 533 sjätteklassare som representerade olika delar av Finland. Bredden i elevernas kunskaper kartlades med hjälp av mångsidiga uppgifter i en uppgiftsserie som byggde på läroplansgrunderna. Utvärderingen var en del av den longitudinella utvärderingen av lärresultat inom den grundläggande utbildningen. I den här utvärderingen följer NCU upp hur elevernas kunskaper i matematik och modersmål utvecklas från årskurs 1 till årskurs 9.

I samband med utvärderingen samlade NCU in bakgrundsinformation bland elevernas rektorer och lärare. De här bakgrundsuppgifterna används för att förklara elevernas utveckling.

Snart analyserar vi hur kunskaperna har utvecklats under de sex första åren i grundskolan och vilka faktorer som har ett samband med kunskapsutvecklingen. Samma elevers kunskaper och färdigheter utvärderas på nytt i slutet av årskurs 9, säger ledande utvärderingsexpert Matti Suomilammi.