Yrkesutbildningens tillstånd – arbetslivsorienteringen och de individuella studievägarna har stärkts, men kvaliteten varierar och likabehandlingen kännetecknas av brister

Den omfattande lagreformen, känd som yrkesskolreformen, trädde i kraft 2018. I verkställandet av reformen har man uppnått många mål som ställts upp för studiernas individualitet och arbetslivsorientering. Men det finns fortfarande brister i verksamhetens kvalitet och de studerandes jämlika möjligheter. Därför behövs utvecklingsåtgärder som kan förbättra valmöjligheterna för studierna, tillgången till handlednings- och stödtjänster och kvaliteten på lärandet i arbetslivet samt förenhetliga genomförandet och utvärderingen av yrkesproven.

Vid verkställandet av reformen har det skett betydande förändringar i verksamhetsmiljön: de exceptionella förhållandena och undervisningsarrangemangen till följd av covid-19-pandemin 2020–2022 samt den utvidgade läroplikten som trädde i kraft 2021. Effekterna av pandemin kan återspeglas i de studerandes välbefinnande ännu länge efter pandemin. Dessutom kan den ökade globala osäkerheten försämra den studerandes trygghetskänsla och välbefinnande. Under de kommande åren behövs kraftiga åtgärder både på nationell och lokal nivå för att stödja de studerandes välbefinnande.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har publicerat en artikel där man granskar hur målen för yrkesskolreformen har uppnåtts, hur likabehandlingen av studerande förverkligas och hurdant kunnande yrkesutbildningen ger.

Den individuella planeringen av studierna har etablerats inom yrkesutbildningen, tillgången till handledning och stöd måste förbättras

Syftet med reformen var att öka de studerandes möjligheter till individuella studievägar. Den individuella planeringen och individualiseringen av studierna har också etablerats inom yrkesutbildningen. De studerande har däremot dåliga möjligheter att göra individuella val i anslutning till studiernas innehåll, lärmiljöer och tidtabellen för studierna. Läroanstalterna behöver mer målinriktad och studerandeorienterad karriärplanering för att de studerandes individuella studievägar och yrkesmässiga uppväxt ska kunna stödas bättre. Dessutom förverkligas studerandenas möjligheter att välja och avlägga examensdelar även från andra utbildningsanordnare för närvarande inte särskilt väl, så även det bör förbättras.

Som en del av studierna fastställs de handlednings- och stödtjänster som den studerande behöver. I samband med reformen utvidgades rätten till särskilt stöd på grund av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning eller sjukdom i reformen till att gälla all yrkesutbildning. De studerandes behov av handledning och stöd identifierades ganska bra. Men alla studerande får inte den handledning och det stöd de behöver i tillräcklig utsträckning och i rätt tid. Därför måste tillgången till handledning och stöd förbättras och uppföljningen av effektiviteten utvecklas. Även tillgången till tillräcklig personal inom undervisning och handledning, en fungerande arbetsfördelning och kompetens inom handlednings- och stöduppgifter bör säkerställas bättre än i nuläget.

Lärande i arbetslivet har ökat, det råder brist på lämpliga arbetsplatser och handledningen behöver utvecklas

Målet med reformen var att öka lärande i arbetslivet och dess kvalitet. Lärande i arbetslivet har i sin helhet ökat, men ungefär hälften av utbildningsanordnarna har problem med att hitta arbetsplatser som lämpar sig för att förvärva kunnande. Detta försätter de studerande i en ojämlik ställning sinsemellan. Nya metoder för att hitta arbetsplatser som lämpar sig för lärande i arbetslivet bör utvecklas så att utbildningen blir arbetslivsorienterad för alla studerande.

– För att lärandet på arbetsplatsen ska vara högklassig måste man också se till att arbetsplatshandledarnas kompetens utvecklas. Det förekommer stora variationer mellan utbildningsanordnarna i hur systematiskt de säkerställer arbetsplatshandledarnas kompetens. Situationen har varit likartad redan länge under 2000-talet. Arbetsplatshandledarnas handlednings- och bedömningskompetens bör säkerställas mer systematiskt än i nuläget. Dessutom har läroanstalterna en mycket god praxis som borde spridas effektivare än tidigare, betonar enhetschef Kirsi Hiltunen.

Genomförandet och bedömningen av yrkesproven bör förenhetligas

De studerande ska visa sitt kunnande och det ska bedömas i yrkesprov som genomförs på arbetsplatserna. Avläggandet av yrkesprov på arbetsplatsen varierar dock mycket mellan olika utbildningsområden och examina. Särskilt i grundexamina ordnas fortfarande ganska många yrkesprov vid läroanstalterna. Alla yrkesprov planeras inte heller i samarbete mellan olika parter. Utbildningsanordnarna ska stärka sitt arbetslivssamarbete för avläggande av yrkesprov på arbetsplatserna samt säkerställa att läraren, den studerande och arbetsplatshandledaren planerar yrkesprovet tillsammans.

Det finns betydande skillnader i studerandenas vitsord enligt utförandeplats och bedömare. Vitsorden är bättre när yrkesprovet ordnas på arbetsplatsen och en representant för arbetslivet deltar i bedömningen av yrkesprovet. Vitsorden är svagare när kunnandet påvisas på läroanstalten och yrkesprovet bedöms av representanter för utbildningsanordnaren. I enlighet med målen för reformen bedömer läraren och arbetsplatshandledaren yrkesproven i huvudsak i samarbete. Cirka en fjärdedel av yrkesproven har dock bedömts utan en representant för arbetslivet och representanter för arbetslivet deltar sällan i bedömningen av yrkesprov som genomförs vid läroanstalter. Med tanke på sysselsättningen är det viktigt att de studerande har lika möjligheter att visa sitt kunnande i genuina arbetslivssituationer och att en representant för arbetslivet deltar i bedömningen av kunnandet.

Läget inom utbildningsanordnarnas kvalitetsledning varierar och förbättringar av effekterna av de nationella utvecklingsprojekten behövs

I yrkesskolreformen ökade utbildningsanordnarnas befogenhet, vilket gjorde kvalitetsledningen allt viktigare. Största delen av utbildningsanordnarna har ett fungerande kvalitetsledningssystem. Det förekommer dock fortfarande variationer mellan anordnarna i hur kvalitetsledningen fungerar och olikheterna har inte minskat under de senaste åren. Det behövs lämpliga stödmetoder för anordnare i olika skeden av kvalitetsledningen.

Yrkesutbildningen har utvecklats i stor utsträckning bland annat genom statsandelsprojekt. Till exempel har många projekt i anslutning till utbildning av arbetsplatshandledare finansierats och genomförts, men ändå framträder arbetsplatshandledarnas kompetens upprepade gånger som ett utvecklingsobjekt i utvärderingarna. Uppföljningen av projektfinansieringens konsekvenser bör effektiviseras. Dessutom bör projektens effektivitet och ibruktagandet av goda verksamhetsmodeller stödas.

Artikeln är en del av NCU:s policy brief-publikationsserie, vars syfte är att stöda den utbildningspolitiska och samhälleliga diskussionen och beslutsfattandet. I serien behandlas aktuella utvärderingsresultat och rekommendationer för utveckling av fostran och utbildning.

Policy brief-artikel: Yrkesutbildningens tillstånd – arbetslivsorienteringen och de individuella studievägarna har stärkts, men kvaliteten varierar och likabehandlingen kännetecknas av brister

Läs mer om samarbetet mellan yrkesutbildningen och arbetslivet samt om genomförandet av individuella studievägar i våra färska sammanfattningspublikationer (på finska).

Mer information:

Enhetschef Kirsi Hiltunen, kirsi.hiltunen(at)karvi.fi, tfn 029 533 5508, Nationella centret för utbildningsutvärdering