I huvudsak lär sig studerandena på andra stadiet goda påverkningsfärdigheter, men en del av studerandena upplever att de hamnar utanför sin utbildningsgemenskap

Meddelande Yrkesutbildning Gymnasieutbildning

Studerandena på andra stadiet har relativt goda påverkningsmöjligheter i läroanstalterna och får under studietiden goda färdigheter att fungera som aktiva och kritiska medborgare. De studerandes erfarenheter av mobbning eller att inte höra till utbildningsgemenskapen försvagar dock känslan av delaktighet samt kännedomen om påverkningsmöjligheter i läroanstalten.

Ett av målen i utbildningen på andra stadiet är att stödja studerandenas utveckling till goda, balanserade och bildade människor och samhällsmedlemmar, samt att handleda studerandena att handla demokratiskt, ansvarsfullt och som en aktiv del av samhället.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har åren 2020–2021 utvärderat yrkesutbildningens och gymnasieutbildningens förmåga att stärka de studerandes utveckling till aktiva och kritiska medborgare. Utvärderingen fokuserade på utvecklingen av de studerandes delaktighet, gemenskap och påverkningsfärdigheter samt på studerandekårernas roll som en del av denna process. Information samlades in bland 6 000 studerande på andra stadiet och anställda vid närmare 200 läroanstalter.

Majoriteten av studerandena i gymnasierna och yrkesutbildningen upplevde att de var en del av utbildningsgemenskapen. Av studerandena inom yrkesutbildningen upplevde majoriteten att de också var en del av en arbetslivsgemenskap under studietiden. Majoriteten av studerandena bedömde att stämningen vid läroanstalterna var god och att personalen var lättillgänglig. Även läroanstalternas personal upplevde att läroanstaltens verksamhetskultur och stämning var positiv. Gemensamma evenemang och tillställningar upplevdes viktiga för att skapa och upprätthålla den sociala gemenskapen.

Å andra sidan kan splittrade studier och studiegrupper samt snäva tidtabeller försvåra skapandet av en gemenskapskänsla i läroanstalterna.

– I yrkesutbildningen utgör kontinuerlig ansökan, studieperioder i arbetslivet samt individuella studieval en utmaning för skapandet av en social gemenskap. Även coronatiden har påverkat gemensamma evenemang och på så sätt även känslan av gemenskap, säger ledande utvärderingsexpert Paula Kilpeläinen.

På basis av utvärderingsresultaten upplevde var tionde studerande på andra stadiet att de inte hör till utbildningsgemenskapen. En lika stor andel av de studerande hade också sett mobbning på läroanstalten.

– Att bli utsatt för mobbning kan minska känslan av gemenskap och på så sätt även förhindra studerandens upplevelser av sina egna möjligheter att påverka, konstaterar utvärderingsexpert Niina Rumpu. När man bygger upp läroanstalternas gemensamma verksamhet är det därför viktigt att skapa en sådan kultur att tröskeln för att delta i verksamheten är så låg som möjligt för varje studerande och att alla får vara med, tillägger hon.

De studerandes önskemål att delta uppfylls inte alltid i läroanstaltens vardag

Läroanstalterna har olika verksamhetsprinciper och riktlinjer om delaktighet och största delen av studerandena känner till möjligheterna att påverka. Studerandena upplever att möjligheterna att ge respons är bra, men endast hälften av dem hade gett respons på läroanstaltens verksamhet. Det är vanligare att man ger respons på undervisningen. Trots att läroanstalterna samlar in respons på sin verksamhet behandlas den inte alltid systematiskt tillsammans med studerandena

– Om man i högre grad skulle diskutera studerandenas respons tillsammans, skulle det kanske sporra dem att delta och påverka, resonerar utvärderingsexpert Salla Venäläinen.

Mest möjligheter att påverka har studerandena när det gäller att arrangera olika temadagar och evenemang. Däremot har de inte möjlighet att delta lika aktivt i verksamhet som stödjer utformandet av läroanstalternas gemensamma planer eller profil. Studerande inom yrkesutbildningen önskar att de skulle ha bättre möjligheter att påverka studiernas flexibilitet och till exempel valbara studier. Gymnasiestuderandena önskar å sin sida att de i större utsträckning skulle kunna påverka kursutbudet och läsordningen.

Verksamheten i studerandekårens styrelse kräver diversifiering

Ett sätt att främja utvecklingen av studerandenas delaktighet och möjligheter att påverka inom läroanstalterna är genom studerandekårernas verksamhet. Verksamheten i studerandekårens styrelse berör dock endast en del av studerandena på andra stadiet och styrelsens roll och ställning för studerandeorganisationen är inte alltid så tydlig för studerandena. Därtill förekommer stora skillnader beträffande styrelsens arbetssätt, organisation och resurser i olika läroanstalter.

– De studerande kunde vara mer delaktiga om de i större utsträckning skulle ha sådana möjligheter att delta som skulle passa dem bättre. Sådana sätt kunde till exempel vara att påverka något som intresserar en själv eller att engagera sig i verksamheten under en kortare tid, föreslår utvärderingsexpert Veera Hakamäki-Stylman.

Deltagandet i läroanstaltens eller studerandeorganisationens verksamhet påverkades mest av den studerandes egen motivation och intresse i frågan. Engagemanget att delta ökade om studerandena upplevde att frågan var personligen viktig.

Förutom vid läroanstalten lär man sig påverkningsfärdigheter speciellt i den närmaste kretsen

Ett av målen för utbildningen på andra stadiet är att förstärka de studerandes färdigheter att fungera som medlemmar i en grupp och i samhället. Personalen vid läroanstalterna upplevde att de kunde stödja eleverna bra i utvecklingen av påverkningsfärdigheterna, som att ta ansvar, identifiera sina egna styrkor och iaktta principer om jämlikhet och likabehandling.

Studerandena upplevde att de bäst hade lärt sig att ta ansvar genom sina egna studier. Däremot upplevde de att de inte fått särskilt mycket stöd från läroanstalten för att upprätthålla studiemotivationen och göra val i vardagen och det övriga livet.

Vid sidan av lektionerna upplevde studerandena att de lärt sig påverkningsfärdigheter i sin närmaste krets, via vårdnadshavarna och vännerna. Bland studerandena i yrkesutbildningen betonades även betydelsen av arbetserfarenhet för att lära sig påverkningsfärdigheter.

Studerandena ansåg att röstning är ett mycket sannolikt sätt för dem att påverka både nu och i framtiden. Vid sidan av att rösta framkom som vanliga sätt till exempel att påverka genom köpbeslut, att underteckna initiativ, vädjanden eller adresser samt att delta i frivilligarbete.

 

Utvärderingsrapporten publicerades den 16.12.2021 kl. 12.00 på NCU:s webbplats. Den 20.1.2022 arrangerar NCU ett seminarium som stöd för utnyttjande av resultaten och utvecklingsrekommendationerna. Ytterligare information om evenemanget på NCU:s webbplats.

Rapport:

Delaktighet skapas tillsammans – Studerandes utveckling till aktiva och kritiska medborgare på andra stadiet. Publikationer 28:2021. Nationella centret för utbildningsutvärdering.

Ytterligare information:

  • utvärderingsexpert Veera Hakamäki-Stylman, yrkesutbildning, veera.hakamaki-stylman(a)karvi.fi, tfn 029 533 5555
  • ledande utvärderingsexpert Paula Kilpeläinen, yrkesutbildning, paula.kilpelainen(a)karvi.fi, tfn 029 533 5557
  • utvärderingsexpert Niina Rumpu, allmänbildande utbildning, niina.rumpu(a)karvi.fi, puh. 029 533 5525
  • enhetschef Salla Venäläinen, allmänbildande utbildning, salla.venalainen(a)karvi.fi, tfn 029 533 5549