De flesta trivs bra i skolan, men en liten ökning av kunskapsskillnaderna kastar en skugga över jämlikheten – ny sammanfattning om läget inom utbildningen

Meddelande Yrkesutbildning Förskoleundervisning och grundläggande utbildning Högre utbildning Gymnasieutbildning Fritt bildningsarbete Småbarnspedagogik

Lärandets stig börjar inom småbarnspedagogiken, där några av de viktigaste målen är att främja barnens välbefinnande och förutsättningar för lärande samt att förebygga marginalisering. Inom den grundläggande utbildningen håller kunskapsskillnaderna på att öka något, och skillnaderna i föräldrarnas utbildningsnivå är en bidragande orsak till detta. Handledningen vid övergången mellan grundskolan och utbildningen på andra stadiet upplevs i huvudsak som bra. Inom högskoleutbildningen kan flexibla studievägar vara ett sätt att främja jämlikheten.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utgav 3.11. en sammanfattande publikation som ger en bild av det nationella läget inom utbildningen, kunskapsnivån, jämlikheten och välbefinnandet. Publikationen baserar sig främst på NCU:s utvärderingsrapporter för de två senaste åren. I NCU:s nationella utvärderingar deltar varje år tusentals experter, studerande och elever inom småbarnspedagogiken och utbildningen. Den information som NCU tar fram stöder utvecklingen av mer jämlika och smidiga utbildningsvägar.

Målet är en högklassig småbarnspedagogik

Småbarnspedagogikens kvalitet varierar i vårt land, och de innehållsmässiga målen i grunderna för planen för småbarnspedagogik förverkligas inte alltid. NCU strävar efter att främja en högklassig småbarnspedagogik och har publicerat nationella kvalitetsindikatorer för detta. Indikatorerna beskriver hur högklassig småbarnspedagogik som tillgodoser barnens bästa bör se ut. För närvarande utvecklas ett kvalitetsutvärderingssystem med tillhörande självvärderingsverktyg som stöd för anordnarna.

Enligt utvärderingsresultaten hade de barn som förutom förskoleundervisningen även deltagit i annan småbarnspedagogik bättre kunskaper i matematik och modersmål i början av årskurs ett jämfört med de barn som bara deltagit i förskoleundervisningen. Småbarnspedagogik på heltid på daghem är till nytta särskilt för de barn i vars liv det finns flera faktorer som har ett samband med en låg utgångsnivå, exempelvis inlärningssvårigheter i den närmaste familjen. NCU rekommenderar att förskoleundervisningen utvecklas i riktning mot längre dagar.

Villkoren för de ekonomiska stöden för vård av barn kan vara ett hinder för att en del av  barnen i en familj är i hemvård medan andra deltar i småbarnspedagogik. För att deltagandet i småbarnspedagogiken ska öka bör de hinder som finns i barnvårdssystemet undanröjas i mån av möjlighet.

Skillnaderna mellan flickor och pojkar ökar under skolåren

Inom den grundläggande utbildningen har kunskapsskillnaderna ökat något. Både de svagaste och de bästa eleverna blir fler till antalet, och det sker en särutveckling i deras kunskaper. I slutet av årskurs nio finns stora skillnader mellan flickornas och pojkarnas kunskaper i synnerhet i modersmålet: flickorna är starkt representerade i den fjärdedel som har de bästa kunskaperna och pojkarna i den svagaste fjärdedelen.

Under de första veckorna i årskurs ett var kunskaperna bland flickor och pojkar ändå på samma nivå, enligt en utvärdering som gjordes år 2018. NCU följer utvecklingen av kunskaperna hos samma elevgrupp i en longitudinell utvärdering i årskurs tre, sex och nio. Samtidigt är det möjligt att följa med om undervisning enligt den nuvarande läroplanen kan jämna ut kunskapsskillnaderna mellan könen.

Ökad ojämlikhet har noterats i utvärderingar på olika nivåer inom utbildningen. Föräldrarnas utbildningsbakgrund har ett tydligt samband med elevernas kunskaper. Barn till högutbildade har bättre kunskaper än barn till lågutbildade redan i början av årskurs ett. Skillnaden syns även i årskurs nio. Kunskapsskillnader i olika ämnen kan också kopplas till bland annat elevens kön, attityder och språkliga bakgrund.

I de större städerna finns det också tydliga kunskapsskillnader mellan skolorna redan i början av grundskolan. Utvärderingar i matematik visar att skillnaderna mellan skolorna ökat något även i slutet av grundskolan. Det är viktigt att man riktar tillräckligt med resurser för att förebygga särutveckling mellan olika områden, så att skillnaderna mellan skolorna inte växer.

Läroplansreformen i grundskolan har medfört ett förändringstryck på kommunerna, liksom även förändringarna i befolknings- och skolstrukturen samt de begränsade resurserna. Kommunernas ekonomi har varit kärv under den period då läroplanerna har implementerats. En utvärdering som NCU genomfört visar att kommunerna har kompenserat för inbesparingarna i statsekonomin med egen finansiering, och att förskolorna och skolorna tvingas verka med mycket olika resurser. Bland annat har skillnaderna i mängden undervisning i olika kommuner ökat. Ett problem är också att personalen inte alltid har haft tillräckligt med tid för att bekanta sig med läroplanerna.

De flesta trivs bra i skolan – upplevelser av mobbning påverkar hur man kommer igång med studierna efter grundskolan

Enligt en utvärdering om arbetsro och trygga lärmiljöer trivs de flesta lärare och elever bra i skolan, och över 90 procent av eleverna kände sig trygga på lektionerna, under rasterna samt på vägen till och från skolan. Men över 10 procent av eleverna kände sig ensamma minst en gång i veckan. En eller två elever av hundra mobbas dessutom i skolan varje dag, och pojkar blir oftare offer för mobbning än flickor.

I en utvärdering med fokus på övergångsskedet mellan grundskolan och andra stadiet utreddes hur bra handledningen som gäller studier på andra stadiet och karriärval fungerar i grundskolan. Utvärderingen gällde också handledningen i början av studierna på andra stadiet och inom utbildningar i övergångsskedet. I utvärderingen konstaterades att tillgången till handledning huvudsakligen är på en god nivå såväl i grundskolan som på gymnasiet och inom yrkesutbildningen. Handledning i grupp, kamratstöd bland eleverna och digitaliseringens möjligheter borde dock utnyttjas mer aktivt som en del av handledningen.

Upplevelser av mobbning och inlärningssvårigheter påverkar hur de studerande kommer igång med sina studier efter grundskolan. De som ofta blivit mobbade i grundskolan upplevde oftare än andra att de inte uppmuntrades tillräckligt att fundera på olika studiemöjligheter och att handledarna inte hade tillräckligt med tid för att prata med dem. De hade också större svårigheter än andra studerande att komma igång med studierna på andra stadiet.

Elev- och studerandevården har en viktig roll som stöd för välbefinnandet. NCU har utvärderat tillämpningen av lagen om elev- och studerandevård inom förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. I utvärderingen noterades att lagen om elev- och studerandevård i många avseenden har gjort elev- och studerandevården mer effektiv. Studerandevården och beaktandet av eleverna eller de studerande förverkligas dock ojämnt på de olika utbildningsstadierna.

Det finländska utbildningssystemet förbereder inte invandrare tillräckligt för högskolestudier

Utbildningen i läskunnighet för invandrare fungerar bra inom det fria bildningsarbetet. Utbildningens målgrupp och handledningsrutiner samt ansvaret för att anordna utbildningen har dock inte etablerats.

Antalet studerande med invandrarbakgrund är fortfarande lågt inom högskoleutbildningen, vilket tyder på att det finländska utbildningssystemet inte kan ge dem tillräckliga färdigheter för högskolestudier.

Jämlikheten och tillgängligheten kan inom högskoleutbildningen främjas genom flexibla studievägar. Förändringar i lagstiftningen har möjliggjort korsstudier mellan högskolorna och skapat förutsättningar för samarbete mellan gymnasierna och högskolorna. Enligt NCU:s utvärderingar krävs ändå fortsatta insatser för att stöda det praktiska genomförandet av de flexibla studievägarna och uppföljningen av det här arbetet.

Beslutsfattare behöver information från utvärderingar och forskning

Utvecklingen av utbildningssystemet bör basera sig på långsiktiga visioner samt systematisk utvärdering och forskning med fokus på utbildning. Den som fattar beslut och utvecklar utbildningen behöver kunskap om hur jämlikheten förverkligas samt om barns och ungas uppväxt och kunskapsutveckling.

Ansvaret för att utveckla utbildningen i Finland och främja jämlikheten fördelas mellan många nivåer. NCU är en central informationsproducent i och med att NCU utvärderar hur utbildningssystemet fungerar och vilken kvaliteten är på alla nivåer inom utbildningssystemet. NCU stöder också delaktigheten och interaktionen mellan olika aktörer.

– I samband med utvärderingarna lyssnar vi på eleverna och de studerande och inkluderar dem i utvecklingen av utbildningen. Information från utvärderingarna stöder utvecklingen av småbarnspedagogik och utbildningsanordnarnas verksamhet, samarbetet och en smidigare utbildningsväg. Utvecklande utvärdering är en bärande princip i verksamheten, berättar NCU:s direktör Harri Peltoniemi.

 

Mer information:

NCU:s direktör Harri Peltoniemi, harri.peltoniemi@karvi.fi, 029 533 5532

enhetschef Salla Venäläinen, salla.venalainen@karvi.fi, +358 29 533 5549 – allmänbildande utbildning

enhetschef Kirsi Hiltunen, kirsi.hiltunen@karvi.fi, 029 533 5508 – yrkesutbildning och småbarnspedagogik

enhetschef Helka Kekäläinen, helka.kekalainen@karvi.fi, 029 533 5513 – högskoleutbildning och fritt bildningsarbete

Publikation:

Läget inom utbildningen år 2020. Resultat från nationella utvärderingar