Niondeklassarna går ut grundskolan med mycket ojämna läs- och skrivfärdigheter – skrivandet behöver ett lyft

Elevernas läs- och skrivfärdigheter är mycket ojämna i slutet av årskurs 9 i Svenskfinland. Skillnaderna syns bl.a. mellan olika kommuner, skolor, och framför allt mellan flickor och pojkar. Intresset för studierna och för läsning och skrivande har ett mycket starkt samband med goda läs- och skrivfärdigheter. Flickorna verkar delvis presterar bättre för att de helt enkelt satsar mer på att utföra uppgifterna väl. Skrivundervisningen i grundskolan borde vara mer målmedveten.

Det här framgår i en ny utvärdering av lärresultat i svenska och litteratur i årskurs 9. Utvärderingen genomfördes våren 2019 i 15 svenskspråkiga skolor i Finland av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU). Sammanlagt 927 elever i årskurs 9 deltog i utvärderingen. Det är 32 % av skolorna med undervisning i årskurs 7–9 och 28 % av eleverna i årskurs 9 i Svenskfinland.

Syftet med utvärderingen var att kartlägga hur väl eleverna uppnått målen för läroplansgrunderna (LP 2014) i lärokursen svenska och litteratur i slutet av grundskolan. Syftet var också att ge information om jämlikheten inom utbildningssystemet.

”Resultaten visar att det är skäl att följa med utvecklingen, så att inte elevernas färdigheter blir mer ojämna inom Svenskfinland. Eleverna i städerna presterade överlag rätt väl, ytterligheterna är flickorna i städerna och pojkarna på landsbygden, men det finns stora skillnader inom varje elevgrupp”, konstaterar ledande utvärderingsexpert Jan Hellgren vid NCU.

Stora skillnader inom regionerna

Till skillnad från ämnen som engelska och matematik aktualiseras könsskillnaden alltid när det gäller läs- och skrivfärdigheterna i svenska språket: flickorna går ut grundskolan med starkare läs- och skrivfärdigheter än pojkarna.

Genomsnittet i hela utvärderingen var 7,9 på skolskalan 4–10. Flickornas resultat var 8,3 och pojkarnas 7,5. Över vitsordsnivån åtta nådde sammanlagt 55 % av flickorna och 34 % av pojkarna.

Resultatet var jämnt mellan regionerna Södra Finland, Västra och Inre Finland och Sydvästra Finland, men inom regionerna fanns det rätt stora skillnader. Könsskillnaden varierade också mellan skolorna, och det fanns skolor där klyftan var mycket liten.

Skillnaderna i läsförståelse var större inom Västra och Inre Finland än inom Södra Finland. I en del elevgrupper nådde över hälften av eleverna inte högre än vitsordsnivån 6, medan det i andra elevgrupper kunde finnas stora andelar starka prestationer.

I uppgifterna i läsförståelse hade pojkarna i städerna i Södra Finland ett förhållandevis gott resultat. De hade också en mer positiv inställning till studierna än de övriga pojkgrupperna.

Samtidigt genomfördes en motsvarande utvärdering i de finska skolorna. De svenskspråkiga eleverna presterade lika bra som de finskspråkiga eleverna i ett antal gemensamma uppgifter.

Skrivandet behöver ett lyft

I utvärderingen fick eleverna också själva reflektera över sitt skrivande. Medan en del elever njuter av att skriva och formulera sig väl finns det andra elever som har mycket svårt att få fram ord och uttrycka sina tankar.

”Det finns elever som har dåligt självförtroende, en negativ självbild och som skulle ha behövt mer stöd i sin utveckling i grundskolan. Andra elever skriver i flow-tillstånd. Men också bland de svagaste finns det elever som gillar att skriva.”

Utvärderingen rekommenderar ett lyft för skrivandet och en mer målmedveten och lustfylld syn på skrivandet hela vägen genom de nio åren i grundskolan.

I skrivuppgifterna presterade eleverna i Västra och Inre Finland rätt väl i förhållande till de övriga elevgrupperna.

Underpresterar en del av eleverna?

Det fanns tydliga samband mellan resultatet och elevernas intresse för läsande och skrivande, och deras inställning till studierna. Det visade sig också att flickorna engagerat sig mer, och jobbat mer med uppgifterna än pojkarna, vilket också syntes i ett bättre resultat.

”Motivationen och engagemanget spelar tydligt en roll för framgång i svenska och litteratur. Man kan fråga sig om en del av eleverna kanske skulle prestera bättre om de var mer motiverade?”, konstaterar Hellgren.

Det fanns också samband mellan resultatet och vårdnadshavarnas utbildning och elevernas studieplaner. De elever som siktade på gymnasiestudier presterade bättre än de som siktade på yrkesstudier.

Elevernas språkbakgrund och användningen av digitala redskap hade knappt något samband med resultatet. Det som aningen överraskade var att resultaten överlag var starkare i mer tvåspråkiga kommuner än i mer svenskspråkiga kommuner. Det tyder på att det är framför allt annat än språkmiljön på orten som ger utslag i svagare eller starkare resultat.

Mer info i rapport och artikelsamling

Utvärderingen genomfördes på en digital plattform våren 2019. Fokus låg på tre delområden: att tolka texter (läsa), att producera texter (skriva) och språkkännedom (språkriktighet, kunskap om språk och språklig medvetenhet). Delområdet att producera texter kartlades mer utförligt, och presenteras både i slutrapporten och i den tvåspråkiga artikelsamlingen Kirjoitan, siis ajattelen: Näkökulmia kirjoittamisen opetukseen – Jag skriver, alltså tänker jag: Perspektiv på skrivpedagogik (2020) som finns på NCU:s webbplats.

Utvärderingen var den sjunde nationella utvärderingen av lärresultat i läroämnet modersmål och litteratur som genomförts sedan år 1999. Från och med 2014 kallas lärokursen som står i fokus svenska och litteratur.

Rapport:

Jan Hellgren & Jukka Marjanen. 2020. Svenska och litteratur i slutet av årskurs 9 – Resultat av en utvärdering av lärresultat våren 2019.
 

Mer information:

Ledande utvärderingsexpert Jan Hellgren, jan.hellgren@karvi.fi, tfn 029 533 5531

Länk till artikelsamlingen Jag skriver, alltså tänker jag

Länk till