Iakttagelser under läroplansresan: det pedagogiska ledarskapet har stor betydelse för att reformen ska lyckas
En utvecklingsinriktad atmosfär, pedagogiskt ledarskap och internt samarbete främjar att läroplanens innehållsmässiga mål uppnås i förskolenheter och skolor. Enligt resultaten av NCU:s utvärdering har läroplansreformen fått lärarna att reflektera mer över sina egna arbetssätt och dra nytta av olika lärmiljöer och undervisningsmetoder.
Uppgifterna har samlats in från 33 förskolenheter och skolor våren 2018 och 2019. Dessutom besvarade 348 lärare enkäten.
Det pedagogiska ledarskapet är nyckeln till en bättre verksamhetskultur
Gemensamma diskussioner om värden, synen på lärandet och läroplanens centrala mål stödjer skolorna då de utvecklar verksamhetskulturen. Genom pedagogiskt ledarskap är det möjligt att skapa utrymme för samarbete och på så sätt främja den gemensamma förståelsen.
Enligt de lärare som deltog i utvärderingen är samarbete bra för allt utvecklingsarbete. Även om det finns vilja till utveckling och samarbete visar utvärderingsbesöken att man sällan har tillräckligt med tid för det.
– Lärarna i förskolenheterna och skolorna arbetar flitigt för elevernas bästa och försöker svara mot barn- och elevgruppernas många behov. Om de prutar på något så är det tiden för gemensam planering, fortbildning och utvecklingsarbete i samband med pedagogiska reformer, konstaterar utvärderingsexperten Salla Venäläinen.
Ett pedagogiskt ledarskap som beaktar lärarnas välbefinnande främjar en atmosfär som är positiv till förändring i förskolenheter och skolor. Hela arbetsgemenskapen bär ändå ansvaret för att sätta sig in i reformerna och förbinda sig vid utvecklingsarbetet.
Att planera lärområden utvecklar hela arbetsgemenskapen
Arbetet med att planera och genomföra lärområden i enlighet med läroplansgrunderna har kommit bra igång i förskolenheterna och skolorna. Utvärderingen visar att samarbetet och den gemensamma planeringen ökar då lärarna utarbetar lärområdena. Dessutom har det gjort det möjligt att involvera lärare och elever på bred bas.
– I bästa fall har arbetet med lärområden utvecklats till en gemensam lärprocess som har bidragit till att verksamhetskulturen utvecklas, konstaterar utvärderingsrådet Jaana Saarinen.
Lärområdena borde skapas utgående från innehållet i läroplansgrunderna och de borde synliggöra sambanden mellan olika ämnen. Men enligt resultaten i utvärderingen har det här inte blivit verklighet överallt. Om lärområdena hade en starkare anknytning till läroämnenas innehåll, skulle särskilt ämneslärarna uppleva dem som mer meningsfulla.
En syntes av alla resultat i läroplansutvärderingen i slutet av 2020
Den rapport som nu publiceras är en del av det andra och tredje delprojektet i NCU:s läroplansutvärdering. NVCU har våren 2018 och 2019 besökt sammanlagt 33 förskolenheter och skolor. Under besöken fick lärarna, rektorerna och föreståndarna berätta om sina erfarenheter av faktorer som främjat och förhindrat införandet av läroplanerna. Alla lärare vid de skolor som besökts fick dessutom möjlighet att besvara en enkät. Resultaten av det fjärde delprojektet, dvs. uppföljningsmaterialet, publiceras i slutet av 2020 liksom en syntesrapport som länkar samman alla delprojekt.
Mer information: utvärderingsexperten Salla Venäläinen, tfn 029 533 5549, e-post: salla.venalainen@karvi.fi och utvärderingsrådet Jaana Saarinen, tfn 029 533 5537, e-post: jaana.saarinen@karvi.fi
https://ops-arviointi.karvi.fi/sv/ (linkki päivittyy)