Mot en hållbar framtid – Blue Marble Evaluation möjliggör en systemisk förändring

Har du någonsin undrat hur jorden ser ut från rymden? När vi ser på vår planet som "blå marmor", ser vi inte gränserna mellan stater, sektorer eller organisationer – vi ser vårt gemensamma hem. Vi behöver systemisk förändring så att vi kan rädda vår gemensamma framtid.

FN:s mål för hållbar utveckling har gjort de flesta av oss medvetna om att vi snabbt måste ta itu med målen för hållbar utveckling. Blue Marble Evaluation (Patton 2019, 2021) erbjuder värdefullt stöd för att uppnå dessa globala mål genom utvärdering. I det här blogginlägget går vi på djupet med hur ”Blå marmor”- utvärderingsinriktningen kan hjälpa oss att förstå och forma vår framtid – oavsett om det är fråga om klimatförändring, social rättvisa eller andra globala utmaningar.

Globala kriser kräver systemisk förändring

Klimatkrisen, den växande ekonomiska och sociala ojämlikheten samt globala kriser såsom pandemier har bevisat att vår nuvarande verksamhetsmodell inte är hållbar. Samtidigt förbrukar mänskligheten mer resurser än jordens bärkraft klarar av. Vi kan inte fortsätta på samma sätt utan allvarliga konsekvenser för vår miljö och våra samhällen.

”Blå marmor”-utvärderingsinriktningen förenar kraven på globalt tänkande och ekologisk hållbarhet. Den erbjuder också principer för utvärdering, som vi kan använda för att utvärdera och anpassa systemen så att de motsvarar dessa utmaningar. Enligt Patton är en systemförändring inte längre bara ett alternativ, utan en nödvändig förutsättning för att uppnå en mer hållbar och rättvis värld. Denna globala systemförändring betonar att utvärderingen måste sträcka sig över nationella gränser och bryta traditionella sektoriella silor.

Många av vår tids svåra problem kräver ett sektorsövergripande tillvägagångssätt. Enskilda åtgärder är viktiga, men det räcker inte enbart med dem för att ändra riktning – vi behöver heltäckande, systemiska lösningar som beaktar både miljön och människornas välbefinnande globalt (se Uusikylä & Jalonen 2023).

Utvärderingen behöver mer förändringskraft 

Med hjälp av utvärdering kan man bygga upp förtroende för en hållbar framtid. Utvecklande utvärdering främjar lärande och delaktighet och riktar blicken mot framtiden och förändring. Med utvärderingen strävar man efter att uppnå positiva effekter redan under utvärderingen och att utvärderingens resultat och rekommendationer utnyttjas som stöd för förändring. Dessa utgångspunkter ger upphov till de centrala värderingar som utvecklande utvärdering baserar sig på: pålitlighet, transparens, delaktighet och rättvisa.

Patton föreslår fyra genomgående principer med hjälp av vilka man kan utvärdera globala system och säkerställa en nödvändig förändring för att lösa kriser. Principerna styr utvärderingen och är nyttiga i utvärderingarna av komplexa frågor.

• Den första utgångspunkten är ett helhetsbetonat angreppssätt med fokus på hela jordklotet. 
• Den andra utgångspunkten är att förstå kontexten där människans verksamhet har påverkat och har en betydande inverkan på jordens ekosystem. 
• Den tredje principen betonar engagemanget för en omvandling som omfattar flera sammankopplade dimensioner av ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. 
• Den fjärde principen handlar om att integrera "Blå marmor"-utvärderingen i utvärderingen av systemiska förändringar, engagemang och initiativ. 

Hållbarhet, att överskrida gränser och engagera sig i förändringen hör till ”Blå marmor”-utvärderingarnas tillvägagångssätt. Ett nytt helhetsbetonat synsätt utmanar rådande utvärderingsmodeller och kriterier. 

Den utvecklande utvärderingen behöver allt mer förändringskraft, vilket förutsätter att man granskar komplicerade fenomen mer systemiskt, använder sig av flera metoder och tillämpar flera kriterier. Det blir allt viktigare att beakta delaktighet och påverkansarbete samt att kombinera olika synvinklar och information på global, nationell och lokal nivå. På så sätt bidrar utvärderingen till att allt fler blir delaktiga i att lösa samhälleliga kriser.

Från svinn till vinn – mot en mer hållbar utvärdering

Hållbar och utvecklande utvärdering ska fortfarande ses som ett praktiskt verktyg som fokuserar på verksamheten i sig och strävan efter förändring samt på behovet av utvärdering. Utgångspunkten för planeringen är att utvärderingen är användbar och nyttig för det som utvärderas, beställarna och dem som deltar i utvärderingen. Hållbar utvärdering identifierar förutom utvecklingsområden även möjligheter till förändring.

Tillgången till utvärderingsinformation garanterar dock ännu inte att den utnyttjas i betydande samhälleliga processer och beslutsfattande. Svinn kan vara ett problem också i utvärderingen. Utvärderingsinformationen slösas bort om samhälleliga beslut och utvecklingsåtgärder som baseras på informationen används snävt och inte överskrider förvaltningsgränser. Det blir dyrt med data som inte används. Utvärderingen har inte genomslag om resultaten av utvärderingen inte används eller utnyttjas i stor utsträckning. Då vänds blicken mot utvärderarnas kompetens och samarbete.

Patton uppmuntrar ”blå marmor”-utvärderarna att:

• Modigt delta i den globala diskussionen
• Ifrågasätta förenklade förklaringsmodeller
• Undersöka komplicerade och oförutsedda fenomen
• Erbjuda nya tankemodeller.

Målet är att förnya utvärderingen så att den kan svara på komplexa globala utmaningar.

Utvärderaren kan fungera som förmedlare och inleda dialog mellan olika aktörer och på så sätt stöda utvärderingens roll som ett verktyg för systemiskt beslutsfattande. Utvärderingen ska fokusera på globala problem och föra det utvärderande tänkandet vidare som stöd för beslutsfattandet. ”Blå marmor”- utvärderingsinriktning utvecklas kontinuerligt och kräver att utvärderarna har förmåga att utvärdera effekterna, betydelsen och hållbarheten av globala strävan efter förändring på ett etiskt hållbart sätt.

Etiska frågor får en allt viktigare roll i utvärderingen

”Blå marmor”-utvärderingen utmanar oss utvärderare att fundera på den egna professionella etiken men också på det egna personliga och samhälleliga ansvaret. 

Enligt Patton (2021) ska utvärderingsprocesserna vara i linje med de etiska principerna på alla nivåer:

• Personlig nivå: På vilket sätt främjar eller förhindrar våra egna val och levnadssätt en hållbar framtid?
• Yrkesnivå: Hur kan utvärderarna främja förändringskraften och verksamheten i sitt eget arbete?
• Samhällelig och global nivå: Hur kan utvärderingen stöda samhället och det allmänna bästa mitt i den globala krisen?

Konkret kan detta till exempel innebära att man i utvärderingsprojekten ser till att konsekvenserna av utvärderingen riktas rättvist till olika befolkningsgrupper och att de ekologiska konsekvenserna överensstämmer med målen för hållbar utveckling.

Utvärderingens roll är inte bara att mäta nuläget, utan att styra oss mot bättre beslut och en mer hållbar värld. ”Blå marmor”-utvärderingens tillvägagångssätt strävar efter att ge utvärderingen en ny nivå, som inte bara mäter interventionernas genomslag, utan också säkerställer att de är socialt, ekonomiskt och ekologiskt rättvisa.

Tillsammans för vår blå planet

För att uppnå målen för hållbar utveckling krävs en global systemisk förändring och att man ser över enskilda staters gränser. Vi utvärderare kan börja riva silorna i våra egna utvärderingar genom att överskrida förvaltnings- och sektorsgränserna, kombinera det nationella och lokala perspektivet samt stärka delaktigheten i våra utvärderingar. Utvärderarna ska också upprätthålla sin egen kompetens och reflektera över hållbarheten i sin egen utvärderingsverksamhet i en nationell och internationell dialog med andra utvärderingsaktörer och användare av information. 

En del av en utvärderares kompetens är att kritiskt inställa sig till förändringens retorik och att säkerställa ett utvärderande tänkande som stöd för den verkliga förändringen. Omvandlingen är inget projekt eller program och därför är det en utmaning att utvärdera den. Utöver sin egen kompetens ska utvärderarna se till att man i utvärderingarna och utvärderingsresultaten kan lära sig för framtiden. Vi kan förena vår kapacitet, vårt kunnande och vårt tänkande för vår blå planet.

Källor som inspirerat vår skrivning: 

• Patton, M.Q. (2019). Blue Marple Evaluation. Premises and Principles. Guilford Press
• Patton, M.Q. (2021). Blue Marble Evaluation Perspective: How Evaluations Help Solve Global Crises. Teoksessa Rob D. van den Berg, Christina Magro & Marie-Helene Adrien (toim.) Transformational Evaluation for the global crises of our times. Exeter, UK:IDEAS 
• Uusikylä, P. & Jalonen, H. (toim.) (2023). Epävarmuuden aika. Into-Kustannus oy. 

Nationella centret for utbildningsutvärdering (NCU) är en självständig myndighet som ansvarar for nationell utvärdering av utbildning och småbarnspedagogik. Utvärderingscentrets verksamhet omfattar hela utbildningssystemet, allt från småbarnspedagogik till högre utbildning. NCU:s utvärderingar grundar sig på principerna för utvecklande utvärdering. Utvecklande utvärdering stöder måluppfyllelse samt främjar lärande och förändring. Utvärderingen syftar till att skapa positiva effekter i verksamheten redan under utvärderingsprocessen och att använda resultaten och rekommendationerna för att stödja förändring.