Årskurs tre inleds med jämna kunskaper runtom i Finland
Elevernas kunskaper i matematik och modersmål ligger i början av årskurs tre på samma nivå över hela Finland. Men det finns stora individuella skillnader.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade hösten 2020 kunskaperna i matematik samt modersmål och litteratur bland elever i årskurs tre. Syftet med utvärderingen var att ta reda på vad eleverna kan efter de två första åren i grundskolan, det vill säga efter nybörjarundervisningen.
En regional jämförelse visade att elevernas kunskaper var ganska jämna på olika håll i Finland. Skillnaderna mellan poängen för elever i olika RFV-områden var små. I genomsnitt var kunskaperna lika bra hos elever i finsk- respektive svenskspråkiga skolor. Däremot var de genomsnittliga resultaten bland elever som studerade finska eller svenska som andraspråk klart svagare än bland andra elever. Variationen var dock stor även bland dem.
Kunskapsskillnaderna mellan flickor och pojkar var små. Könet förklarade bara en halv procent av det totala resultatet. Flickornas totala resultat var något bättre än pojkarnas, och de var bättre än pojkarna i uppgifter som gällde modersmål. I matematik låg flickornas och pojkarnas kunskaper i genomsnitt på samma nivå.
I alla elevgrupper fanns stora individuella variationer i elevernas kunskaper.
– De svagaste eleverna kunde exempelvis addera med talen 1–5 och kombinera korta ord med motsvarande bilder. De längst hunna eleverna kunde å andra sidan tolka texter, räkna även med tresiffriga tal och förstå en del om sannolikheter, berättar utvärderingsexperten Annette Ukkola.
Det förekommer inga tydliga kunskapsskillnader mellan regioner, skolor med olika undervisningsspråk eller kön. Elever med såväl mycket starka som svaga kunskaper finns på olika håll i Finland, såväl i städer som på landsbygden. Elever runtom i Finland befinner sig i en ganska jämlik ställning när de inleder årskurs tre.
Samma elevers kunskaper följs upp under hela grundskolan
Det nationella samplet för utvärderingen av tredjeklassarna omfattade 8 077 elever (13,5 % av åldersklassen) från alla delar av Finland, utom Åland. Elevernas kunskaper mättes med hjälp av en serie uppgifter som gjordes på dator eller pekplatta. Genom uppgiftsserien kartlades elevernas hela kunskapsbredd. En del uppgifter konstruerade så att de var lätta, och andra så att de var mycket svåra.
Utvärderingen var en del av en longitudinell utvärdering av lärresultaten inom den grundläggande utbildningen. Inom projektet följer NCU upp kunskapsutvecklingen i matematik samt modersmål.
– Samma elevers kunskaper utvärderades redan i början av årskurs ett. Följande steg är att vi analyserar hur kunskaperna har utvecklats under nybörjarundervisningen, berättar Ukkola. NCU kommer också att ge ut en svensk publikation om elevernas kunskaper och kunskapsutvecklingen i Svenskfinland.
Under utvärderingen samlade NCU in bakgrundsinformation från elevernas lärare och vårdnadshavare. Syftet är att ta reda på hur exempelvis skolans storlek och arbetsmetoder samt elevens hemförhållanden påverkar kunskaperna och deras utveckling. Elevernas kunskaper följs upp även i årskurs sex och nio.
Mer information:
utvärderingsexpert Annette Ukkola, annette.ukkola@karvi.fi, tfn 029 533 5548
Rapporten publiceras 30.8 kl. 0.00 på adressen https://karvi.fi/sv/forskoleundervisning-och-grundlaggande-utbildning-2/utvarderingar-av-inlarningsresultat/longitudinell-utvardering/ (linkki päivittyy)
Longitudinell utvärdering -infograf:
