Det finns arbete inom programmeringsbranschen, men det är få som studerar programmering i gymnasiet
Programmering och programvaror har en central roll i dagens samhälle och programmeringsbranschen sysselsätter redan ett stort antal människor. Programmering nämns knappt i gymnasiets läroplan och kurser i programmering ordnas bara i hälften av gymnasierna. Ofta fokuserar undervisningen också endast på grunderna eller ett visst programmeringsspråk. Lärarnas entusiasm har en betydande inverkan på genomförandet av programmeringsundervisningen, men det finns ett stort behov av fortbildning och resurser. Därtill är det viktigt att uppmuntra flickor att syssla med programmering, eftersom största delen av den nuvarande lilla gruppen studerande är pojkar.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har utvärderat undervisningen i programmering inom gymnasieutbildningen. I utvärderingen kartlades undervisningsutbudet inom programmering under läsåret 2020–2021, alltså innan den nya läroplanen infördes. I utvärderingen utreddes hur den nya läroplanen kommer att påverka programmeringsutbudet i framtiden. Dessutom utreddes hur många studerande som har inkluderat programmering i sina studier och vilka faktorer som främjar och begränsar undervisningsutbudet inom programmering. Materialet samlades in med enkäter riktade till rektorer och lärare som undervisar i matematik, datateknik eller i övrigt i programmering. Enkäterna skickades till 60 gymnasier. Av dessa svarade 40 på enkäten.
Endast ett fåtal studerar programmering i gymnasiet
Enligt resultaten förverkligades undervisningen i programmering endast i ungefär hälften av gymnasierna, och största delen av studieperioderna som innehöll programmering fokuserade endast på programmeringens grunder eller ett visst programmeringsspråk. I många studieperioder ingick också robotik.
Det erbjöds dock studieperioder i programmering i fler än hälften av gymnasierna i Finland, men alla studieperioder förverkligades inte. Endast ett fåtal studerande inkluderar programmering i sina studier, och största delen av dem är pojkar. Flickor borde uppmuntras att studera programmering och antalet flickor bland dem som deltar i studieperioderna borde ökas för att fler kvinnor i framtiden ska söka sig till teknologibranschen.
Programmering ingår knappt heller i gymnasiets riksomfattande läroplan. Före 2019 ingick programmering inte överhuvudtaget i läroplanen, och även i gymnasiets nya läroplan som infördes hösten 2021 nämns programmering endast som en del av en modul i lång matematik. I gymnasierna ingår studieperioderna i programmering huvudsakligen i matematisk-naturvetenskapliga läroämnen och i synnerhet i lång matematik och datateknik. Programmering är dock en färdighet som kan utnyttjas och i stor utsträckning inkluderas i andra läroämnen och fenomenbaserade helheter.
– Att begränsa studierna i programmering endast till läroämnet lång matematik utesluter en grupp potentiella programmeringskunniga som inte väljer lång matematik, men som kan vara intresserade av just programmering. Inom den grundläggande utbildningen har eleverna redan bekantat sig med programmering, och därför är det synd om möjligheterna att studera programmering upphör i gymnasiet på grund av strukturella omständigheter, konstaterar utvärderingsexpert Saara Nousiainen.
Lärarnas entusiasm är viktig för att främja undervisningen i programmering – fortbildning behövs dock
Lärarnas entusiasm och färdigheter att undervisa i programmering upplevdes som en av de största faktorerna som främjar undervisningen i programmering. På motsvarande sätt var bristen på färdigheter samt brådska och utmanande tidtabeller begränsande faktorer. Majoriteten av lärarna svarade att de behöver fortbildning i programmeringsundervisning. Trots att programmeringsstudier hade ingått i den egna lärarutbildningen, kräver undervisningen i programmering att lärarna lär sig nya färdigheter. Fortbildningen för lärare bör därför erbjudas resurser och möjligheter, för att man ska kunna öka undervisningsutbudet inom programmering i gymnasierna.
Även högskolesamarbetet ansågs vara viktigt för hur undervisningen i programmering genomförs i framtiden. Samarbete genomförs redan i en del läroanstalter. Det var dock fortfarande sällsynt att studerande självständigt avlägger olika avgiftsfria nätbaserade programmeringskurser som högskolorna erbjuder, och endast enstaka studerande inkluderade sådana kurser i sina gymnasiestudier. Att delta i dessa kurser självständigt eller tillsammans med hela undervisningsgruppen kunde dock öka programmeringskunskaperna, om det inte finns tillräckligt med färdigheter vid den egna läroanstalten. Information om öppna kurser borde delas ut till läroanstalter och studerande för att öka programmeringskunskaperna.
Rapport (på finska): Utvärdering av undervisningen i programmering inom gymnasieutbildningen. Publikationer 6:2022. Nationella centret för utbildningsutvärdering.
Utvärderingen genomfördes som en avgiftsbelagd tjänst på beställning av Maunulan yhteiskoulu och Helsingin matematiikkalukio (Viipurin reaalikoulu Oy). Maunulan yhteiskoulu och Helsingin matematiikkalukio har tilldelats den särskilda uppgiften att utveckla matematikundervisningen.
Inspelningen av publiceringswebbinariet: https://www.mediaserver.fi/live/julkistamistilaisuus
Mer information:
- utvärderingsexpert Saara Nousiainen, tfn 029 533 5538, saara.nousiainen@karvi.fi
- NCU:s enhetschef, Hannele Seppälä, tfn 029 533 5550, hannele.seppala@karvi.fi
- NCU:s avgiftsbelagda utvärderingstjänster