Det ökade stödbehovet utmanar jämlikheten i utbildningen

Enligt NCU:s nya temapublikation håller kunskaperna bland eleverna i den grundläggande utbildningen en jämn nivå på olika håll i Finland. När det gäller tillgången till handledning och stödåtgärder finns det fortfarande förbättringsbehov inom alla utbildningsstadier.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har sammanställt en publikation om jämlikhet och likvärdighet inom utbildningen. Publikationen berättar om skillnader i elevernas kunskaper, möjligheterna för jämlikhet samt om tillgänglighet och delaktighet inom utbildningen. Publikationen bygger huvudsakligen på utvärderingsinformation som NCU producerat under de senaste åren. NCU ger också rekommendationer för att förbättra olika missförhållanden.

Enligt NCU:s utvärderingar förverkligas jämlikhetsprincipen väl inom den grundläggande utbildningen i vårt land: elevernas kunskaper ligger på samma nivå på olika håll i landet och det förekommer inte stora skillnader i fråga om kön, undervisningsspråk eller kommungrupp. Den grundläggande utbildningen förmår dock inte jämna ut skillnader som beror på elevernas hemförhållanden. Barn till högutbildade föräldrar har i genomsnitt bättre kunskaper än barn till lågutbildade föräldrar såväl i början som i slutet av grundskolan.

Det finns inte tillräckliga resurser, kunskaper eller tid för att stödja eleverna överallt

Antalet elever som behöver stödåtgärder ökar inom alla utbildningsstadier, och coronapandemin har ytterligare bidragit till ett ökat behov av stöd. Elevernas likvärdighet uppfylls inte när det gäller handledning och stöd i studierna. Behovet av stöd identifieras inte likvärdigt i olika enheter inom småbarnspedagogiken, i skolor, läroanstalter och högskolor. Därtill förekommer det variation i hur stödåtgärderna genomförs och i stödets kontinuitet.

– Alla elever får inte det stöd de behöver. De otillräckliga stödåtgärderna märks till exempel på så sätt att en grupp elever med bristande kunskaper i läsning, skrivning och räkning fortsätter från grundskolan till andra stadiet. Behovet av stöd överförs med dessa elever främst till yrkesutbildningen, förklarar NCU:s vice direktör Hannele Seppälä.

En del av elevernas behov av stöd beror på otillräckliga språkkunskaper och bristfälliga studiefärdigheter. Elever som studerar finska eller svenska som andraspråk har svagare kunskaper i matematik och modersmål i början av grundskolan än andra, och skillnaden minskar inte under de två första skolåren. Elever med invandrarbakgrund fortsätter mer sällan till andra stadiets studier än elever med inhemsk bakgrund, och de utgör en underrepresenterad grupp i de finländska högskolorna.

Olika regionala förhållanden påverkar likvärdigheten och kunskaperna bland eleverna

Enligt NCU:s utvärderingar håller den finländska utbildningen en god jämlikhetsnivå i ett internationellt perspektiv. Individernas möjligheter är dock inte likvärdiga inom alla enheter i småbarnspedagogiken, i läroanstalter och högskolor. De ekonomiska och välfärdsrelaterade skillnaderna mellan och inom regionerna har ökat under de senaste åren och detta återspeglar sig på enheterna inom småbarnspedagogiken och olika läroanstalter. Särskilt i de största städerna förekommer skillnader i elevernas genomsnittliga kunskaper mellan olika skolor. Skillnaderna är dock fortfarande bland de minsta bland OECD-länderna.

När det gäller utbildningens tillgänglighet förekommer skillnader på olika håll i Finland. Digitaliseringen har förbättrat tillgängligheten genom att minska de geografiska avståndens betydelse och öppnat nya möjligheter för utveckling av livslångt lärande. Distansundervisningen har dock även distanserat elever med de svagaste förutsättningarna från undervisningen och lärgemenskaperna.

NCU har gett ut publikationen på tre språk: finska, svenska och engelska. Den svenskspråkiga publikationen: Jämlikhet, likvärdighet och delaktighet i utbildningen – en översikt över nationella utvärderingar.

Ytterligare information: Hannele Seppälä, hannele.seppala@karvi.fi, 029 533 5550