Effekterna av exceptionella undervisningsarrangemang på jämlikhet och likabehandling: utmaningar i färdigheter för distansstudier samt stöd och handledning för lärandet

Effekterna och utmaningarna gällande jämlikhet och likabehandling i utbildningen under exceptionella undervisningsarrangemang på grund av undantagsläget har varit liknande på alla utbildningsstadier. De centrala utmaningarna är förknippade med stöd och handledning för lärandet, färdigheter som behövs för distansstudier, välmående och studiemotivation samt brist på datatekniska redskap.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) genomförde en utvärdering där man undersökte vilka effekter undervisningsarrangemangen hade på jämlikhet och likabehandling i utbildningen i olika delar av utbildningssystemet till följd av undantagsläget. Under våren samlades utvärderingsdata in i form av webbenkäter av anordnare för den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen, av rektorer i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen samt av lärare och handledningspersonal i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen.  Studerandeenkäter genomfördes i gymnasier och yrkesutbildningen. Utvärderingen fortsatte hösten 2020 då NCU följde upp långsiktiga effekter som en del av den nationella planen för utbildningsutvärderingen. På hösten besvarare elever i den grundläggande utbildningen på en enkät.

Enligt anordnare, rektorer och lärare i den grundläggande utbildningen är de centrala utmaningarna och effekterna relaterade till datatekniska verktyg som behövs för distansstudier, självstyrt lärande, studiemotivation och vårdnadshavarstöd och dess variation. De största effekterna för förverkligandet av jämlikhet uppskattas vara brist på närstudier, speciellt bland elever och studerande med specialbehov och de som tillhör ett minoritetsspråk.

Även inom yrkesutbildningen har man stött på utmaningar i förverkligandet av jämlikhet och likabehandling under undantagsläget. Enligt lärare och handledningspersonal samt ledningen har de största problemen funnits i inlärning i arbetet och yrkesproven, stöd i färdigheter för distansstudier och särskilt stöd. I universiteten och yrkeshögskolor skedde övergången till distansstudier i huvuddrag bra. I fortsättningen är det viktigt att ägna särskild uppmärksamhet på välbefinnande, att få studerande tillbaka till studerandegemenskapen och att utveckla färdigheter i självstyrt lärande.

Undantagläget lyfte fram flexibiliteten som en av det finländska utbildningssystemets styrkor. Nästan hela utbildningssystemet övergick snabbt till arbete med olika digitala lösningar. Under distansundervisningen har olika verksamhetsmodeller för undervisning och handledning utvecklats, vilka kan utnyttjas även i fortsättningen. I universiteten har man till exempel snabbt kunnat utveckla olika virtuella handledningsformer.

Distansstudierna höjde självstyrt lärande till en nyckelfärdighet

Bland färdigheter som behövs för distansstudier steg självstyrt lärande och studiemotivation som centrala faktorer.  Cirka 70 % av lärare och handledningspersonal inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen som deltog i utvärderingen ansåg att brister i självstyrt lärande och studiemotivation inverkat i någon mån eller mycket på lärandet under undantagsperioden. Över hälften av lärarna i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen tyckte att det i distansundervisningen var svårare eller mycket svårare att ge respons. I den grundläggande utbildningen ansåg 90 % av lärarna och handledningspersonalen att det var svårare eller mycket svårare att hålla kontakt med eleverna än under normala förhållanden.

Nästan en femtedel av gymnasiestuderanden svarade att deras studiefärdigheter inte räckte till för distansstudier under undantagsläget. Nästan hälften av gymnasiestuderandena upplevde att studiemotivationen var låg och många studeranden tyckte att studierna inte framskred under undantagsperioden.

En betydande del av studerandena vid yrkesskolor upplevde att det var mentalt mer betungande att studera på distans än under normala förhållanden. En del studerande hade svårigheter med att få de hjälpmedel eller redskap som behövdes för studierna och drygt var tionde upplevde att deras studiefärdigheter var otillräckliga. Studerandena var mest kritiska mot tillräckligheten av den respons de fick på sitt lärande och kunnande. Det positiva var ändå att nästan 60 % av studerandena upplevde att studiemotivationen varit bra under undantagläget.

På de olika utbildningsstadier bör man fästa mer uppmärksamhet på att utveckla självstyrt lärande och studiefärdigheter. Då inlärningsmiljöerna utvecklas och blir mångsidigare ökar betydelsen av självstyrt lärande. Distansstudierna visade att en del elever och studerande behöver mer stöd för planering av sina studier, att ställa upp egna inlärningsmål, att komma igång, att utvärdera sitt lärande samt för interaktion som stöd för lärandet och för att utnyttja olika nätverk. Även utvärderingar av lärresultat visar att studerandenas möjligheter att få handledning i den egna lärprocessen förbättrar lärresultatet.

Hemmets stöd inverkar speciellt inom den grundläggande utbildningen

En central faktor speciellt i den grundläggande utbildningen som påverkar förutsättningen för jämlikt lärande under exceptionella undervisningsarrangemang uppskattades vara variationen i stödet från vårdnadshavarna. Bland svaren av utbildningsanordnare, rektorer och lärare inom den grundläggande utbildningen framkom att cirka en tredjedel uppskattade att variationen av stödet i hemmet under distansstudierna skapade ojämlikhet elever emellan. Inom gymnasieutbildningen uppskattades att betydelsen av hemmets stöd vara en aning mindre än i den grundläggande utbildningen. Utvärderingar av lärresultat har även redan länge visat att bakgrundsfaktorer förknippade med eleverna och studerandena har en inverkan. I den grundläggande utbildningen avspeglar vårdnadshavarnas stöd och uppskattning av utbildning skillnader i lärresultat.

Enligt anordnare i den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen behövs mer resurser för att stödja och handleda lärandet

För att lindra effekterna som uppstått under undantagsläget önskade en betydande del av anordnare, rektorer och lärare i den grundläggande utbildningen mer satsning och tilläggsresurser för allmänt stöd, stödundervisning, intensifierat stöd och särskilt stöd under kommande läsår 2020–2021. Över 80 % av lärarna tyckte att det var svårare eller mycket svårare att ordna stöd för lärandet på distans än under normala förhållanden.

Knappt 10 % av anordnare i yrkesutbildningen och cirka 20 % av lärare och studiehandledare i yrkesutbildningen uppskattade att det funnits många utmaningar eller problem i individuell handledning och studerandevård när det gällde att uppnå jämlikhet och likabehandling för studerandena. Alla studerande har inte nåtts under undantagsläget.

Resultatet i studerandeenkäten visar trots allt att studerandena i yrkes- och gymnasieutbildningen är nöjda med det stöd och den handledning de fått under undantagperioden.  Majoriteten av studerandena både i yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen fick enligt egen erfarenhet tillräckligt med stöd och handledning för sina studier. En femtedel av studerandena i yrkesutbildning upplevde att det inte erbjöds tillräckligt med stöd och handledning. Tre av fyra upplevde ändå att studierna framskridit trots undantagsläget.

Inom yrkesutbildningen uppkom avbrott i inlärning i arbetet – mer handledning för övergången till arbetslivet och fortsatta studier hade behövts

På grund av undantagsläget var cirka en femtedel av studerandena som besvarat enkäten tvungna att avbryta sin inlärning på arbetsplatsen. Majoriteten av dem kunde ändå fortsätta sina studier på ett alternativt sätt. Knappt hälften kunde genomföra ett yrkesprov antingen på arbetsplatsen eller läroanstalten, men för en tredjedel flyttades yrkesprovet till en senare tidpunkt. En femtedel kunde inte säga hur man kommer att gå till väga gällande yrkesprovet. Enligt studerandeenkäten uppskattade majoriteten av studerandena att de utexamineras som planerat våren 2020. Drygt en tiondel svarade att deras utexaminering blir försenad och knappt en femtedel kunde inte säga om de blir färdiga med sina studier i tid. Cirka 60 % av de studerande som var i slutskedet av sina studier upplevde att de fick tillräcklig handledning för övergången till arbetslivet och/eller ansökan om fortsatta studier. Drygt en fjärdedel av de som besvarat enkäten upplevde att handledningen varit otillräcklig.

Effekternas intensitet på styrkorna under undantagsläget i det finländska utbildningssystemet bör följas upp

Utvärderingar som gjorts under en längre period visar att det finländska utbildningssystemets styrkor är den höga kunskapsnivå som uppnåtts genom utbildningen och jämn fördelning av kunnandet regionalt och mellan språkgrupperna.  Dessa styrkor stöder uppnåendet av jämlikhet i utbildningen. I ett internationellt perspektiv har det finländska utbildningssystemet lyckats med att ta fram metoder som gör att skillnaderna i den genomsnittliga kunskapsnivån mellan olika skolor är de minsta i världen. Utvärderingar genomförda under normala förhållanden visar att de flesta elever och studerande samt lärare trivs bra i skolan och på arbetsplatsen. I den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen är handledning för fortsatta studier och karriärval på god nivå.

Denna utvärdering som gjordes under undantagsläget visade, att problem som tidigare framkommit förstärktes under distansstudierna, t.ex. tillgängligheten till elev- och studerandevård. Även betydelsen av stöd för lärandet framhävdes under undantagsläget, eftersom alla inte kunde stödjas som var i behov av det. Inom den grundläggande utbildningen påverkade avsaknaden av IT-utrustning betydligt på flytet på distansstudierna och därmed även på jämlikhet och likabehandling i utbildningen för eleverna.  Dessa problem som förstärktes under undantagsläget preciserar de största behoven av stöd under läsåret 2020–2021. Enligt utvärderingen behövs mest stöd och tilläggsresurser för att stärka stödet för lärandet samt satsning på elev- och studerandevården. De som deltog i utvärderingen betonade att det är viktigt att följa upp effekterna av undantagsläget. Eventuella effekter som inte ännu syns kan komma fram först under kommande läsår.

Tilläggsinformation:

Enhetschef, vice direktör Hannele Seppälä, hannele.seppala@karvi.fi, 029 533 5550

Direktör Harri Peltoniemi, harri.peltoniemi@karvi.fi, 029 533 5532

Nationella resultat av utvärdering av undantagsförhållandens effekter på förverkligandet av jämlikhet och likabehandling. Poikkeuksellisten opetusjärjestelyjen vaikutukset tasa-arvon ja yhdenvertaisuuden toteutumiseen

Del 1. Bakgrundsrapport. Publicerad 11.5.2020: Kansallisen arvioinnin taustaraportti, synteesi ja tilannearvio valmiiden aineistojen pohjalta (på finska)

Del 2. De första resultaten. Kort presentation, publicerad 17.6.2020: Effekter av de avvikande undervisningsarrangemangen på förverkligandet av jämlikhet och likabehandling

Del 3. Slutrapport. Den nationella utvärderingens slutsatser och rekommendationer

Goda praxis som uppkommit under undantagsperioden

Mer information om projektet (linkki päivittyy)