GLP 2019-reformen har framskridit i tre år – de nya strukturerna på studierna fortfarande en stötesten

Gymnasiets nya läroplaner har stegvis implementerats i allt större omfattning i landets gymnasier. De strukturella förändringarna som infördes i studierna, särskilt modulerna med en och tre studiepoäng i t.ex. matematik, har dock från början varit som en sten i skon för många gymnasier, även om resten av reformen framskridit rätt väl. Det här framgår av det ”mellanbetyg” som NCU gett ut, där rektorerna bedömt hur väl gymnasiereformen förverkligats fram till slutet av det tredje läsåret.

I enkäten ombads rektorerna att betygsätta på en skala från 4 till 10 hur väl olika delar av gymnasiereformen genomförts i deras gymnasium. Centrala utvecklingsområden i reformen har bland annat varit flexiblare studier, specialundervisning och annat stöd för lärande samt övergången från gymnasieutbildningen till de fortsatta studierna. Målet har varit att göra studierna samt övergången till fortsatta studier och arbetslivet smidigare, varvid handledningen fått en viktigare roll än tidigare. Målet har också varit att stärka gymnasiernas internationalisering och samarbetet med högskolor, arbetslivet samt andra gymnasie- och utbildningsanordnare.

I reformen slopades kurserna, och gymnasierna övergick till modulbaserade studieavsnitt. Efter det tredje läsåret bedömdes de nya strukturerna på studierna med ett genomsnitt på 7,7. Trots detta anser upp till fyra av fem rektorer att de reviderade strukturerna borde vidareutvecklas eller till och med ses över totalt.

Enligt rektorerna har gymnasierna lyckats bäst med främjandet av studerandenas välbefinnande (genomsnitt 8,6), liksom specialundervisningen (8,5) och annat stöd för lärande (8,4). Det genomsnittliga betyget för alla områden var 7,9.

Den nya publikationen ger en koncis beskrivning av hur gymnasiereformen framskridit under hela den treåriga uppföljningsperioden. En första årskull studerande har redan slutfört gymnasiet helt enligt de nya grunderna för gymnasiets läroplan (GLP) från 2019.

Bakgrund

I början av läsåret 2021–2022 togs nya läroplaner i bruk för unga och vuxna inom gymnasieutbildningen. I en tidigare rapport från NCU, Lukiokoulutus uudistuu – uudistuvatko lukiot? (Saarinen m.fl., 2023), granskades beredningen och implementeringen av läroplanerna. I det föregående mellanbetyget som publicerades hösten 2023 (Hellgren m.fl., 2023) behandlades reformens framsteg under de två första läsåren. I rapporten Oppimisen tuki lukiokoulutuksessa, som publicerades våren 2024, granskades specialundervisningen och det övriga stödet för lärande i gymnasieutbildningen.

Publikationerna är en del av NCU:s omfattande utvärdering av gymnasiereformen (LUKA), som genomförs åren 2022–2024. Fokus ligger på hur väl målen för gymnasiereformen och grunderna för gymnasiets läroplaner uppnåtts. Efter årsskiftet publiceras ytterligare resultat angående studerandenas och lärarnas åsikter om gymnasiereformen samt en lägesanalys om gymnasieutbildningen.

Publikation:

Mellanbetyg – Hur har GLP 2019-reformen framskridit under de tre förstå åren?

Information om LUKA-utvärderingen