Kan man redan i årskurs 9 förutspå elevernas resultat i modersmålsprovet i studentexamen?

Enligt en färsk utvärdering av Nationella centret för utbildningsutvärdering i modersmålet svenska är svaret på frågan både ja och nej. Elevernas färdigheter i slutet av årskurs 9 präglar tydligt, men bestämmer inte framgången i modersmålsprovet. Mycket är möjligt också efter årskurs 9. Utvärderingen visar bl.a. att pojkarna förbättrar sina positioner en aning i förhållande till flickorna från årskurs 9 till modersmålsprovet. Utvärderingen visar också att det är viktigt att uppmärksamma gymnasiestuderande med ett svagt utgångsläge.

Språkanvändning ger resultat

I NCU:s småskaliga longitudinella utvärdering jämfördes ca 500 elevers resultat i en nationell utvärdering i modersmål och litteratur i årskurs 9 år 2014 med deras resultat i modersmålsprovet tre år senare, våren 2017. Antalet elever motsvarar ungefär en fjärdedel av de svenskspråkiga abiturienterna våren 2017.

Resultatet i en motsvarande finskspråkig utvärdering publicerades i början av år 2019. De centrala slutsatserna är desamma i båda utvärderingarna.

Det visade sig att ett förhållandevis stort antal elever placerade sig ungefär lika i slutet av årskurs 9 och i modersmålsprovet. Det fanns dock en hel del variation också inom elevgruppen, vilket visar att allt är möjligt också efter grundskolan.

Utvärderingen visade också på tydliga samband mellan mer läsning och användning av svenska på fritiden och resultatet i modersmålsprovet.

Får de svagaste stöd?

Analyserna av elevgruppen på ca 500 elever tyder på att ytterligheterna är mer bestående än mellanplaceringarna. En förhållandevis stor andel av eleverna med de svagaste och starkaste prestationerna i årskurs 9 återfanns på motsvarande resultatnivåer i modersmålsprovet.

Resultatet betyder inte att elevernas färdigheter inte skulle utvecklas efter årskurs 9, utan att deras positioner i förhållande till de övriga eleverna var rätt stabila.

”Det verkar finnas en grupp med elever som kommer in i gymnasiet med förhållandevis svaga färdigheter, och som fortsättningsvis tre år senare presterar rätt svagt. Det motsatta gäller den starkaste gruppen i utvärderingen som både presterade väl i slutet av årskurs 9 och i modersmålsprovet”, konstaterar ledande utvärderingsexpert Jan Hellgren.

Pojkarna förbättrade sina positioner

Skillnaden mellan flickornas och pojkarnas resultat var aningen mindre i slutet av gymnasieutbildningen än i slutet av årskurs 9. Pojkarna förbättrade sina positioner i förhållande till flickorna. Skillnaden mellan könen är dock fortfarande betydande i det nuvarande modersmålsprovet som fr.o.m. hösten 2018 skrivs på dator.

”Trots att vi kunde se allmänna mönster är det viktigt att poängtera att mycket är möjligt efter årskurs 9. En stor del av de enskilda eleverna bytte placeringar både uppåt och nedåt efter årskurs 9”, poängterar Hellgren.

Utvärderingen visar att det är viktigt att elevernas språkliga progression stöds genom hela lärstigen fram till årskurs 9 och vidare genom andra stadiet. Det är också viktigt att studerande med ett svagt utgångsläge i början av gymnasieutbildningen uppmärksammas och får tillräckligt stöd för att utveckla sin läs- och skrivkompetens under sina år i gymnasiet.

Mer information:

ledande utvärderingsexpert Jan Hellgren, jan.hellgren(a)karvi.fi, 029 533 5531

Rapporten:

Hellgren, Jan, Marjanen, Jukka & Karlsson Jessica 2021. Modersmålets lilla longitudinella utvärdering: Från slutet av grundskolan till studentprovet 2014–2017. Rapporten finns här.