Kriterieutkasten för slutbedömning av den grundläggande utbildningen har utvärderats: ”Reformen är viktig för att garantera likabehandling av eleverna, men ännu måste arbete göras”

NCU har utrett lärarnas åsikter om de nya kriterieutkasten för slutbedömning av den grundläggande utbildningen. I utredningen sade lärarna sig vara nöjda över att de nya kriterierna införs, eftersom kriterierna anses förenhetliga slutbedömningen och öka likabehandlingen av eleverna. I den nuvarande formen är kriterierna dock ännu för svårtolkade.

Den utvärdering som Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har gjort är ett svar på Utbildningsstyrelsens nya kriterier för vitsorden 5, 7 och 9. Kriterier för slutbedömning av den grundläggande utbildningen har tidigare bara angetts för vitsordet 8. Slutbedömningen har inte varit helt jämlik, eftersom man i undersökningar sett att det har förekommit variationer i slutvitsorden för den grundläggande utbildningen mellan elever som visat likvärda kunskaper. Reformen syftar till att öka likabehandlingen i utvärderingen samt att förbättra jämförbarheten mellan slutvitsorden.

De nya kriterierna har inte publicerats ännu och tanken är att ännu finslipa och förbättra dem utifrån den respons som erhållits vid utvärderingen. De nya kriterierna publiceras i slutet av 2020. Kriterierna träder i kraft 1.8.2021 och våren 2022 ges slutvitsorden enligt de nya kriterierna.

I utvärderingen ingick kriterierna för vitsorden 5, 7, 8 och 9 för sex olika läroämnen eller lärokurser (bland annat finska/svenska och litteratur samt matematik). Kriterierna beskriver de kunskaper som vitsordet i fråga förutsätter av elever som går ut grundskolan. I utvärderingen deltog sammanlagt 232 lärare runt om i Finland. De utvärderade elevernas prestationer med kriterierna för sitt eget läroämne och deltog dessutom i en enkät och intervjuer. Utvärderingen genomfördes både i finsk- och svenskspråkiga skolor.

Lärarna nöjda över att de nya kriterierna införs – kriterierna är dock ännu för svårtolkade

Lärarna var nöjda över att de nya kriterierna införs, eftersom de anses förenhetliga slutbedömningen och öka likabehandlingen av eleverna.

Lärarnas främsta respons på kriterierna var dock att de behöver göras tydligare, konkretare och mer koncisa. I varje läroämne ansågs en del av kriterierna vara bra, medan en del var för svårtolkade och abstrakta.

Kriterierna för respektive undervisningsmål för vitsorden 5, 7, 8 och 9 utgör en stor helhet och man ansåg att det kommer att ta mycket tid och insatser när kriterierna införs. Lärarna lyfte upprepade gånger fram att de är för tunga och komplicerade för att användas om de tas i bruk som sådana.

Enligt lärarna är det också viktigt att kriterierna kan presenteras för eleverna och deras vårdnadshavare när man motiverar ett vitsord. De alltför svårtolkade kriterierna ansågs inte stödja det syftet.

Lärarna önskade även att kriterierna för vissa överlappande mål kunde slås ihop.

Vitsordet 5 efterlängtat – kravnivån delar åsikterna

Framför allt för vitsordet 5 har man länge väntat på kriterier och de ansågs överlag vara mycket bra. Största delen av lärarna ansåg att kriterierna för vitsordet 5 i tillräcklig utsträckning och tillräckligt konkret beskriver en svag elevs kunskaper och att de gör tillräckligt bra åtskiljning mellan en underkänd och godkänd prestation. Lärarna ansåg det också vara bra att man inte kan få vitsordet 5 utan tillräckliga bevis.

En del av lärarna ansåg att kriterierna för vitsordet 5 är krävande. Dessutom upplevdes de frekventa uttrycken om att eleven kan göra något med hjälp av handledning vara tolkningsbara och därför svårhanterliga.

Lärarna behöver tid och utbildning för att ta i bruk kriterierna

Utöver tydligare kriterier är det av väsentlig betydelse hur man verkställer reformen. Lärarna behöver tid, utbildning samt praktik- och diskussionsmöjligheter för att kunna ta del av kriterierna och lära sig använda dem. Många lärare önskade att kriterierna skulle förklaras bättre till exempel med modelluppgifter och prestationsexempel. Som stöd för tillämpning av kriterierna behövs även handledning, vilket minskar på tolkningarna och därigenom ökar likabehandlingen vid utvärdering.

– Det är viktigt att man redan nu har granskat hur kriterierna fungerar och inte först efter att reformen har trätt i kraft. Reformen är viktig för att garantera likabehandling av eleverna, men ännu måste arbete göras vid finjusteringen och införandet av kriterierna, kommenterar specialplanerare Mari Huhtanen och utvärderingsplanerare Laura Lepola på NCU.

Rapport

Utvärdering av hur kriterierna vid slutbedömningen i den grundläggande utbildningen fungerar

Kontaktuppgifter

utvärderingsexpert Jan Hellgren, jan.hellgren@karvi.fi, tfn 029 533 5531

specialplanerare Mari Huhtanen, mari.huhtanen@karvi.fi, tfn 029 533 5510

utvärderingsplanerare Laura Lepola, laura.lepola@karvi.fi, tfn 029 533 5546