Kunskaperna i svenskspråkiga grundskolor ofta liknande som i finskspråkiga skolor

De senaste utvärderingarna som Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har genomfört visar att det finns många likheter i fråga om elevernas kunskaper i svensk- och finskspråkiga skolor. Bland annat är den genomsnittliga kunskapsnivån i matematik densamma både i årskurs 3 och årskurs 9. Däremot är de svenska eleverna en aning bättre på engelska i årskurs 7 och årskurs 9. Modersmålsutvärderingarna i de svenska skolorna visar framför allt hur viktigt det är att kontinuerligt satsa på elevernas läs- och skrivförmåga. 

NCU:s publikation Den svenskspråkiga grundskolan – en resultatöversikt ger en lägesbild av elevernas kunskaper i de lägre och högre årskurserna. Översikten tar fasta på ämnena modersmål och litteratur, matematik, finska och engelska mot bakgrund av nationella utvärderingar som genomförts åren 2018–2021. Sammanfattningen behandlar också elevernas kunskapsutveckling i årskurserna 1–2 och 7–9. 

Finns det regionala skillnader i elevernas kunskaper i Svenskfinland? 

Enligt nationella utvärderingar finns det sällan stora kunskapsskillnader mellan olika regioner i Finland.  Situationen är ofta liknande för Svenskfinlands del. Till exempel i matematik framgick år 2021 inte någon klar skillnad mellan de svenska niondeklassarnas kunskaper i Västra och Södra Finland. Utvärderingen visar dessutom att kunskapsnivån i årskurs 9 har sjunkit under 2000-talet i båda regionerna. Samma sak gäller också finskspråkiga skolor över lag. 

Särskilt i den A-lärokurs i finska som är avsedd för elever som inte talar finska hemma skiljer sig elevernas genomsnittliga kunskaper i förhållande till kommunernas svenskhetsgrad. Ju mer finska som talas i omgivningen, desto bättre är också kunskaperna.  Skillnaderna mellan kommuner med olika språkprofiler är mindre i den modersmålsinriktade lärokursen (mofi) som är avsedd för tvåspråkiga elever som talar finska hemma. 

I engelska når en något större andel svenska niondeklassare i Södra Finland minst nivån för goda kunskaper (vitsordet åtta) jämfört med Västra Finland. Skillnaden är särskilt tydlig i fråga om att tala engelska: 

”Niondeklassarna i Södra Finland har speciellt goda resultat i att tala engelska. I engelska och också i finska har många svårt att skriva texter. Resultaten i modersmål och litteratur har under en lång tid pekat i samma riktning i både svenska och finska skolor”, säger ledande utvärderingsexpert Chris Silverström vid NCU.

Det har inte framkommit klara skillnader i niondeklassarnas modersmålskunskaper mellan Västra Finland och Södra Finland. Men i den senaste modersmålsutvärderingen framkom skillnader mellan skolor inom regionerna. I årskurs 9 är glappet mellan flickors och pojkars modersmålskunskaper dessutom påtagligt, särskilt i skrivfärdigheterna. Könsskillnaden i ämnet växer markant under grundskoletiden jämfört med situationen i årskurs 1−2. Skillnaderna i modersmålet är i de lägre klasserna små, men redan då till flickornas fördel. 

Engelska och finska är nyttiga ämnen enligt eleverna

Elever som går i årskurs 9 i svenskspråkiga skolor uppfattar särskilt engelska och finska som mycket nyttiga ämnen. Många elever upplever att de behärskar engelska och modersmålsinriktad finska. De som läser finska är osäkrare på sina egna kunskaper. Lärokursen är avsedd för elever som inte talar språket hemma. Eleverna i årskurs 9 förhåller sig klart mer neutrala till modersmålet svenska och till matematik än till engelska. Attityderna är viktiga eftersom de har ett tydligt samband med elevernas lärresultat. 

Vilka utmaningar har den svenskspråkiga grundskolan?

NCU:s rapporter från 2020-talet visar att utmaningarna i fråga om elevernas kunskaper ofta är liknande oberoende av undervisningsspråk. Exempel på det här är den nedåtgående trenden i matematikkunskaperna och elevernas minskande bokläsning på fritiden. Flera utvärderingar visar att läsning på fritiden är en faktor som har samband med goda kunskaper, men allt färre elever läser långa texter.

Vissa utmaningar är mer förknippade med den svenskspråkiga skolan. Variationen i elevernas kunskaper i finska är stor. Samtidigt är kunskapsutvecklingen i finska svagare i svenskdominerade kommuner med mer än 80 procent svenskspråkiga invånare. En del elever utvecklas inte alls i finska under de sista åren i grundskolan, medan andra utvecklas mycket. 

Den svenskspråkiga skolan har under en lång tid med framgång tagit emot elever från svensk-finskt tvåspråkiga hem. Elevernas lärresultat i modersmålet är i genomsnitt ungefär på samma nivå, oberoende av om eleverna är enspråkigt svenska eller svensk-finskt tvåspråkiga. En av den finlandssvenska skolans styrkor är utan tvivel den språkliga medvetenheten bland både personal och elever. Den här kompetensen kunde utnyttjas ännu bättre i undervisning för elever med andra hemspråk än svenska eller finska. Men antalet elever med andra hemspråk är ännu relativt lågt i de svenska skolorna.

Publikation:

• Silverström, Hellgren, Marjanen & Metsämuuronen: Den svenskspråkiga grundskolan – en resultatöversikt. Sammanfattningar 2:2024, Nationella centret för utbildningsutvärdering. 

Resultaten presenteras på Framtidsdagen som Finlands svenska lärarförbund ordnar lördagen den 20 april 2024.