Plötsliga strukturomvandlingar i arbetslivet har blivit ett permanent fenomen – utvecklingsriktningen förutsätter åtgärder av såväl anordnare av yrkesutbildning som av högskolor

Meddelande Yrkesutbildning Högre utbildning

Plötsliga strukturomvandlingar i arbetslivet väcker diskussion i den offentliga debatten och påverkar medborgarnas vardag. Vid negativa strukturomvandlingar kan utbildningssystemet reagera rätt väl på behoven hos vuxna i arbetsför ålder och hos arbetsgivare. Vid positiva strukturomvandlingar tillgodoses däremot behoven hos vuxna i arbetsför ålder och arbetsgivare endast på ett tillfredsställande sätt. Vid plötsliga strukturomvandlingar är verksamheten för närvarande ofta åtskild från den sedvanliga verksamheten vid anordnare av yrkesutbildning och högskolor. För att utveckla utbildningssystemet behövs bland annat åtgärder för samarbete, finansiering och prognostisering mellan olika aktörer. Samordningen av plötsliga strukturomvandlingar och utbildningssystemet berör flera aktörer, såsom ministerier, aktörer på utbildningsfältet, arbetsgivare, kommuner, NTM-centraler, arbets- och näringsbyråer och landskapsförbund. 

Under åren 2020–2022 genomförde Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) en utvärdering där man granskade utbildningssystemets förmåga att svara på utmaningarna med kontinuerligt lärande i plötsliga strukturomvandlingar. Utvärderingen gällde yrkesutbildning och högskoleutbildning. Utvärderingen gällde alla RFV-områden.

Plötsliga strukturomvandlingar kan vara antingen positiva, varvid behovet av arbetskraft plötsligt ökar inom någon bransch eller region, eller negativa, varvid behovet av arbetskraft plötsligt minskar. Kontinuerligt lärande granskades i utvärderingen som utbildningstjänster för den arbetsföra befolkningen, med vilka kompetensen utvecklas för de föränderliga arbetsmarknadens behov.

Utbildningsfältet har redan mycket erfarenhet av att genomföra utbildningstjänster för vuxna i arbetsför ålder, men det finns också skillnader mellan aktörerna

Yrkesutbildningsanordnarnas och högskolornas förmåga att agera i snabba förändringssituationer i arbetslivet är redan nu i genomsnitt god. Det finns dock skillnader mellan regionförvaltningsområdena och undervisningsspråksgrupperna, liksom mellan enskilda aktörer på utbildningsfältet.  Det finns till exempel skillnader i hur mångsidigt samarbetet är och i den systematiska planeringen av utbildningstjänsterna med arbetsgivarna, i utbildningsaktörernas egen prognostiseringsverksamhet och i hur mycket utbildningsaktörerna samarbetar med arbetsgivarna i genomförandet av utbildningarna.

Anordnare av yrkesutbildning och högskolor har redan många fungerande utbildningsmodeller som har prövats i samband med snabba förändringar i arbetslivet. I synnerhet vid negativa plötsliga strukturomvandlingar är samarbetsmodellerna redan etablerade. Vid plötsliga positiva strukturomvandlingar är samarbetsmodellerna dock mindre etablerade på nationell nivå och förutsätter utvecklingsåtgärder.

Att besvara arbetsgivarnas behov och arbetsgivarsamarbetet bör utvecklas

Anordnarna av yrkesutbildning och högskolorna bedömer för närvarande att de i viss mån bättre kan besvara enskilda personers behov än arbetsgivarnas. Att svara på arbetsgivarnas behov kan enligt utvärderingen främjas till exempel genom att utveckla riktade kompetenshelheter och med ett mångsidigare samarbete mellan aktörerna på utbildningsfältet och arbetsgivarna.

– Arbetsgivarna behöver få information om utbildningstjänsterna snabbt och centraliserat vid situationer med snabba förändringar i arbetslivet. I alla utbildningsorganisationer är det viktigt att se till att det finns kontaktpersoner då arbetsgivarnas tar kontakt, att samarbetsfrågor sköts systematiskt och att samarbetet vid planeringen av utbildningstjänsterna inleds smidigt, funderar ledande utvärderingsexpert Tarja Frisk vid NCU.

Plötsliga strukturomvandlingar bör beaktas på ett övergripande sätt inom utbildningsfältet – den räcker inte längre med att vara den frivilliga brandkåren

En av de viktigaste observationerna i utvärderingen var att verksamheten vid plötsliga strukturomvandlingar ofta är åtskild från den grundläggande verksamheten hos anordnare av yrkesutbildning och högskolor. Utvärderingsgruppen beskriver den nuvarande verksamheten som en separat verksamhet av typen frivilliga brandkårer som aktiveras i akuta situationer. Ett centralt utvecklingsobjekt ansågs vara att omvandla denna separata verksamhet till en del av yrkesutbildningsanordnarnas och högskolornas basverksamhet.

Utvärderingsgruppen rekommenderar att beredskapen inför plötsliga strukturomvandlingar och utvecklingen av utbildningstjänster för vuxna i arbetsför ålder kopplas till yrkesutbildningsanordnarnas och högskolornas strategier och kvalitetssystem. Dessutom fäste man i rekommendationerna uppmärksamhet vid att anordnare av yrkesutbildning och högskolor borde ha fungerande interna strukturer och processer för att agera i snabba förändringssituationer i arbetslivet tillsammans med olika samarbetspartner. Det är också viktigt att anordnare av yrkesutbildning och högskolor delar med sig av sina goda verksamhetsmodeller till andra aktörer på utbildningsfältet i utvecklingen av utbildningarna.

Utvärderingsgruppen rekommenderar för undervisnings- och kulturministeriet att man i de kommande reformerna av yrkesutbildningen och högskoleutbildningen säkerställer att kontinuerligt lärande och plötsliga strukturomvandlingar beaktas på ett tillräckligt sätt. I rekommendationerna lyfte man också fram den offentliga finansieringen av utbildningstjänster för befolkningen i arbetsför ålder. För närvarande upplevs finansieringsläget som splittrat och oförutsägbart bland flera aktörer. Det finns redan etablerade finansieringsförfaranden för examensutbildningen, men finansieringen av i synnerhet små kompetenshelheter behöver förtydligas. Arbets- och näringsministeriet rekommenderades i sin tur utveckla egna regionala och nationella verksamhetsmodeller för positiva strukturomvandlingar.

– Bristen på etablerad finansiering för utbildning orsakar friktion för aktörerna på utbildningsfältet och hela utbildningssystemet vad gäller deras möjligheter att agera vid plötsliga strukturomvandlingar, kommenterar utvärderingsexpert Kati Isoaho vid NCU.

Så här genomfördes utvärderingen

Den nationella bilden av yrkesutbildningsanordnarnas och högskolornas verksamhet skapades genom en självutvärderingsenkät riktad till alla anordnare av yrkesutbildning och högskolor. För att få preciserande information om utbildningsorganisationernas och andra centrala aktörers agerande i situationer med plötsliga strukturomvandlingar valdes två exempel på fall och aktörerna i samband med dessa intervjuades: Som exempel på fall valdes plötsliga strukturomvandlingar inom träförädlingsindustrin och inom batteriindustrin. De instanser som intervjuades var ministerier, kommuner, kommunala näringsbolag, företag, anordnare av yrkesutbildning, högskolor, NTM-centraler, arbets- och näringsbyråer, landskapsförbund och Business Finland.

Webbinarium om utvärderingens resultat

NCU ordnar 30.3.2022 kl. 9–12 ett webbinarium som stöd för att utnyttja resultaten och utvecklingsrekommendationerna. Webbinariet är öppet för alla intresserade. Medierepresentanternas anmälan och begäran om publicering kati.isoaho@karvi.fi tfn +358 29 533 5501.

Rapport:

Frisk, T., Isoaho, K., Hietala, R., Kotiranta, L., Hirsjärvi, I., Huttula, T., Kankare, P., Löytänen, O., Myllykangas, P., Mäki, M., Stenbacka, Å., Suomala, P. 2022. Utbildningssystemets förmåga att svara på utmaningar för kontinuerligt lärande vid plötsliga strukturomvandlingar. Nationella centret för utbildningsutvärdering. NCU 8:2022.

Mer information: