Skolan kan inte ensam höja den nationella kunskapsnivån
Enligt de nationella utvärderingarna av lärresultat når eleverna samma kunskapsnivå i olika delar av Finland. Det finns ändå stora kunskapsskillnader mellan individer och dessutom inverkar hembakgrunden på elevernas kunskaper och möjligheter. Eleverna tar med sig samhällsproblem in i klassen. Dem kan skolan inte ensam lösa.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) producerar information med hjälp av utvärderingar av lärresultat. Informationen gäller hur målen i de nationella läroplansgrunderna nås, vilken kunskapsnivån är i ett visst ämne och hur jämlikheten inom utbildningen förverkligas.
NCU:s utvärderingar visar att den grundläggande utbildningen lyckas med att genomföra jämlikhet och likvärdighet i landet. Elevernas färdigheter är ofta på samma nivå i olika delar av landet och det finns över lag inte stora kunskapsskillnader i förhållande till elevens kön, skolans undervisningsspråk eller kommuntyp. Den grundläggande utbildningen kan ändå inte överbrygga de skillnader som har anknytning till elevens hembakgrund.
Högutbildade vårdnadshavares barn får ett försprång på sin utbildningsstig
Hembakgrunden är inte såsom förr avgörande i förhållande till möjligheten att studera. Men hemmets inverkan syns ändå fortfarande mellan elever och skolor. Barn med högutbildade vårdnadshavare har i början av grundskolan färdigheter i matematik och modersmål som innebär närapå ett års försprång i förhållande till barn med de lägst utbildade vårdnadshavarna. Sambandet mellan hemmet och elevens kunskaper kan fortfarande skönjas i olika ämnen i årskurs 9. För elever med de högst utbildade vårdnadshavarna är gymnasiet oftare det ansökningsmål som är på första plats. De kommer också oftare in till sitt första ansökningsmål jämfört med elever som har lågt utbildade vårdnadshavare.
Elevernas lärresultat har ett kraftigt samband med olika områdens socioekonomiska profil och den utbildningsnivå som elevernas föräldrar har. I större städer utgör de högt utbildade i vissa bostadsområden till och med 75 procent av alla vuxna, medan andelen i andra områden ligger kring knappa 20 procent. De här skillnaderna syns också i lärresultaten i områdenas skolor. Internationellt sett är de skolvisa skillnaderna i lärresultaten ändå små i Finland.
Nedgången i den nationella kunskapsnivån beror inte på invandringen
Lärresultaten bland elever med invandrarbakgrund är i genomsnitt svagare än för den övriga befolkningen i många ämnen. Bland elever som läser finska eller svenska som andraspråk är kunskaperna i matematik och modersmål svagare än för andra elever i början av grundskolan. Skillnaden minskar inte under de två första skolåren. Det är därför nödvändigt att de här elevernas behov av stöd diskuteras och att resurser avsätts för behoven. Det finns trots allt så få elever med invandrarbakgrund i Finland att det inte egentligen påverkar de nationella resultaten. Trenden för den nationella kunskapsnivån är nedåtgående även om elever med invandrarbakgrund utelämnas ur analysen.
Pojkarnas varierande skrivförmåga och motivation syns i många ämnen
Det talas mycket om könsrelaterade kunskapsskillnader, men enligt NCU:s utvärderingar är kön inte en av de viktigaste faktorerna bakom variationen i kunskaperna. Flickor och pojkar kan alltid rangordnas utgående från medelvärden, även om skillnaderna i praktiken inte har någon större betydelse. Flickors och pojkars kunskaper ligger i många läroämnen på nästan samma nivå. Kunskapsskillnader mellan könen syns särskilt i skrivfärdigheterna.
Skrivna texter är centrala i skolan. Eleverna lär sig genom att läsa och de visar sina kunskaper i olika ämnen genom att skriva, vilket innebär att brister i skrivförmåga och motivation syns i resultaten i många ämnen. Flickornas inställning till skolgången är vanligen mer positiv än pojkarnas. Motivationen inverkar också på elevernas engagemang och hur mycket energi de lägger på uppgifter. Redan i början av årskurs 3 låter pojkar klart oftare bli att besvara utvärderingsuppgifter jämfört med flickor, om uppgiften kräver att svaret skrivs. I årskurs 9 använder pojkar i genomsnitt mindre tid till att besvara uppgifter och skriver kortare texter än flickor.
I slutet av årskurs 9 kan upp till 67 % av kunskapsskillnaden mellan flickor och pojkar i modersmålet förklaras med elevers attityder till studier och läroämnet, läsning på fritiden, hur hemuppgifter görs, medieanvändning samt engagemanget i uppgifterna. Även i andra ämnen syns sambandet mellan kunskaper och attityder: ju positivare inställning eleverna har till skolgången och ämnet, desto bättre kunskaper visar de i utvärderingar av lärresultat.
Läsning på fritiden och kamratrelationer har samband med bättre kunskaper
Läsning är ett fritidsintresse som stöder kunskapsutvecklingen. De elever som dagligen läser på sin fritid har i årskurs 3 ett försprång på mer än ett år jämfört med elever som läser mer sällan än en gång i veckan. Kunskapsutvecklingen i både modersmål och matematik är bättre under de första skolåren, ju mer eleven läser på fritiden. I årskurs 9 har läsning som fritidsintresse ett positivt samband med kunskaperna i modersmålet. Att elever läser ens en bok per månad har stor betydelse. Även om högutbildade vårdnadshavares barn läser mest på sin fritid, finns det ändå ett starkt samband mellan läsintresse och kunskaper oberoende av vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund.
Också ledda fritidsaktiviteter har en koppling till kunskaperna. Elever som har minst en ledd fritidsaktivitet når oberoende av vårdnadshavares utbildningsbakgrund en högre kunskapsnivå jämfört med elever som inte deltar i en enda ledd fritidsaktivitet. Många hobbyer ger barnet en möjlighet att skapa kompisrelationer och öva sina sociala färdigheter. Flera utvärderingar av lärresultat visar att elevernas kompisförhållanden i skolan har ett samband med kunskaperna. Redan en enda nära vän främjar kunskaperna. Kunskaperna är dessutom i genomsnitt bättre bland elever som inte har blivit mobbade eller avvisade, eller som inte har lämnats ensamma i sina kompisrelationer.
Det omgivande samhället måste delta för att vi ska kunna höja kunskapsnivån
Att utreda kunskapsutvecklingen och de bakomliggande faktorerna är en viktig uppgift. Genom att vi påverkar bakomliggande faktorer kan elevernas kunskaper förbättras. Skolans betydelse för kunskapsutvecklingen är stor, men de faktorer som påverkar elevernas lärresultat hör inte enbart till skolans och undervisningens domän. Hemmen, fritiden och det omgivande samhället har betydelse för lärresultaten och motivationen.
Finansieringen av den grundläggande utbildningen har skurits ned betydligt. Samtidigt har antalet skolor med årskurserna 1−6 nästan halverats sedan år 2005. Skolvägen utgör en del av familjernas fungerande vardag, och långa skolvägar kan minska barns och ungas välmående. Det ekonomiska läget har försämrats under de senaste åren och det syns också på individnivå. Höjda priser och räntor har påverkat många barnfamiljer och allt fler barn lever i fattiga familjer.
Elever bär med sig samhälleliga problem in i klassrummen och dem kan skolan inte ensam lösa. Betydelsen av samarbetet mellan hem och skola syns ändå i lärresultaten. Lärande och välfärd är inte separata företeelser, utan de är knutna till varandra och dessutom till andra samhällsfaktorer. I stället för att vi fokuserar på enskilda orsaker borde vi koncentrera oss på övergripande utveckling och välmående. Samtidigt är det viktigt att stärka barns och ungas delaktighet och framtidstro i alla utbildningspolitiska lösningar.
Mer information:
- Salla Venäläinen, enhetschef, salla.venalainen(a)karvi.fi, +358 29 533 5549
- Annette Ukkola, utvärderingsexpert, annette.ukkola(a)karvi.fi, +358 29 533 5548
- Chris Silverström, utvärderingsexpert (på svenska), chris.silverstrom(a)karvi.fi, +358 29 533 5563
Updated