Sysselsättningen bland de utexaminerade från yrkesutbildning varierar enligt examenstyp, utbildningsområde och studerandenas ålder – sysselsättningen förbättras med tiden efter examen

De som avlagt en yrkes- eller specialyrkesexamen sysselsätter sig väl, medan de som avlagt en grundexamen sysselsätter sig sämre, och det finns klara skillnader mellan olika utbildningsområden. Sysselsättningen varierar också med åldern. Sysselsättningen bland yngre är sämre i början, särskilt i fråga om grundexamina, men skillnaden jämnar ut sig med tiden efter examen. 

Översikten från Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) granskar sysselsättning, arbetslöshet och annan placering bland dem som utexaminerats från yrkesutbildning, ett år respektive fem år efter examen. Översikten är sammanställd av uppgifter om placering för åren 2009–2021 från Undervisningsstyrelsens statistiktjänst Vipunen. Översikten beskriver placeringen i förhållande till bland annat utbildningsområde, sättet att avlägga examen, ålder, modersmål samt faktorer som har att göra med utbildningsanordnaren. Översikten beskriver även sysselsättningsgraden och arbetslöshetsnivån i Finland i förhållande till det internationella läget. Översikten ingår i en utvärdering som genomförs åren 2024–2025 där NCU bland annat utreder hur möjligheterna till sysselsättning kan stödjas under utbildningen, och hurdana utvecklingsåtgärder inom yrkesbildningen som behövs för att främja sysselsättningen. 

Grundexamina sysselsätter bäst inom hälso- och välfärdsbranscherna, sämst inom databehandling, naturvetenskaper samt humanistiska och konstbranscher

Statsminister Orpos regeringsprogram har tagit upp oron för att fler än var tionde av dem som avlägger en grundläggande yrkesexamen blir arbetslösa efter sin examen. Under de senaste åren har man med olika slags utbildningspolitiska åtgärder inom yrkesutbildningen strävat efter att främja sysselsättningen. 

På basis av statistiken om placeringarna efter examen för åren 2009–2021 var sysselsättningen bland dem som avlagt en yrkesexamen cirka 80 procent och över 90 procent bland dem som avlagt en specialyrkesexamen, både ett och fem år efter att examen avlagts. I medeltal hade 64 procent av dem som avlagt en grundläggande yrkesexamen en arbetsplats ett år efter examen. I medeltal var 17 procent arbetslösa. Fem år efter examen var i medeltal 74 procent sysselsatta medan 11 procent var arbetslösa. Sedan 2015 har andelen sysselsatta ökat och andelen arbetslösa minskat, med undantag för perioden med covid-19-pandemin. 

Sysselsättningen och arbetslösheten varierade mellan olika utbildningsområden, och även inom utbildningsområdena fanns det skillnader. Bäst hade de som avlagt en examen inom hälso- och välfärdsbranscherna, handels-och förvaltningssektorn samt servicebranscherna fått sysselsättning, både ett och fem år efter examen. Sysselsättningen var svagast inom databehandling och datakommunikation (ICT), naturvetenskaper samt inom humanistiska och konstbranscher. Antalet utexaminerade från de tekniska branscherna var störst både bland de sysselsatta och arbetslösa som avlagt en grundexamen. 

Sysselsättningen varierade också med åldern. Ett år efter grundexamen var andelen sysselsatta klart lägre bland yngre personer. Ungdomar fortsätter oftare att studera jämfört med äldre eller gör sin bevärings- eller civiltjänst efter studierna. Fem år efter att examen avlagts fanns det just ingen skillnad i förhållande till åldern. 

När det gällde placeringen av personer som avlagt yrkes- och specialyrkesexamina var skillnaderna mellan olika utbildningsområden klart mindre än för grundexamina. För yrkesexamina såg man ändå relativt sett de minsta andelarna sysselsatta både efter ett och efter fem år inom samma branscher som gällande grundexamina.

I den kommande utvärderingen söker man efter sätt att främja sysselsättningen efter yrkesutbildningen

Det centrala syftet med utbildning är att möta arbetslivets och samhällets kompetensbehov och skapa kunnande och beredskap hos studerande att fortsätta till arbetslivet, sysselsätta sig, och upprätthålla och utveckla yrkeskunnigheten och arbetskarriären. NCU ska detta och nästa år på basis av den nu framtagna lägesbilden genomföra ett utvärderingsprojekt där man bland annat granskar hur möjligheterna för de studerande att sysselsätta sig kan stödjas under studierna och hurdana utvecklingsåtgärder det behövs inom yrkesutbildningen för att främja sysselsättningen. Utvärderingen har också som mål att ta fram god nationell och internationell praxis för att främja sysselsättningen.

Publikation:

• Raisa Hievanen, Jani Goman, Kirsi Hiltunen & Veera Hakamäki-Stylman: Översikt över sysselsättningen bland personer som avlagt yrkesutbildning. Publikation 16:2024, Nationella centret för utbildningsutvärdering.