Gymnasieutbildningen har konstant förnyats under de senaste åren: omfattande reformer kräver mer tid för utveckling och en stabil finansiering
Trots intensiteten har den senaste stora gymnasiereformen framskridit rätt väl. Skillnaderna mellan gymnasierna är dock stora, och början på reformen har präglats av utmaningar.
Gymnasierna har haft bråda tider de senaste åren: Läroplansreformer åren 2015 och 2019, den utvidgade läroplikten, och förnyelser i högskoleantagningen och studentexamen har krävt förändringar ungefär samtidigt som också coronapandemin drabbade verksamheten.
Trots utmaningarna har gymnasierna gjort sitt bästa för att genomföra de förändringar som GLP 2019, d.v.s. den senaste läroplansreformen medfört. En stor del av gymnasiefolket upplever att reformerna allmänt taget går i rätt riktning. Det här framgår ur NCU:s (Nationella centret för utbildningsutvärdering) färska utvärderingsrapport av den senaste gymnasiereformen. Utvärderingens första resultat handlar om beredningen av de lokala läroplanerna och hur väl målen för reformen uppnåtts.
De nya läroplanerna togs i bruk i början av läsåret 2021–2022, då det bara hade gått några år sedan den föregående läroplansreformen.
Gymnasierna delvis provkaniner i reformen
I och med den nya läroplanen slopades gymnasiernas kurser och ersattes med s.k. moduler och studieavsnitt. Den strukturella förändringen förlöpte inte bekymmerfritt, eftersom det till exempel visade sig vara nästintill omöjligt att få de nya studieavsnitten att passa in i läroanstalternas datasystem. Datasystemen hade inte utvecklats i takt med reformen.
I den omfattande läroplansreformen blev gymnasierna delvis också provkaniner eftersom de hade behövt mer konkreta exempel och goda modeller i ett tidigt skede av processen. Osäkerheten har gjort att reformen av studierna och undervisningen inte framskridit så snabbt som önskat.
Stora skillnader mellan gymnasierna
Studerandenas välbefinnande har diskuterats en hel del under de senaste åren. Enligt gymnasierna själva har de lyckats rätt väl med att stöda studerandenas välbefinnande. Även beträffande ordnandet av specialundervisning och annat stöd upplevde man att ha lyckats. Det beror delvis på att specialundervisningens ställning stärktes genom den nya gymnasielagen.
Svagast uppskattade gymnasierna i samarbetet med yrkesutbildningen och arbetslivet. Det tycks råda stor variation beträffande samarbetsformer och behovet av samarbete på olika håll i Finland.
Det finns stora skillnader mellan gymnasierna i hur väl de lyckats genomföra de olika förändringar som reformen medfört.
– Varje gymnasium utgör på sätt och vis en egen lokal värld, med egna specifika förhållanden och utgångspunkter. Varje enskilt gymnasium har egna specifika möjligheter och begränsningar för att genomföra målsättningarna, konstaterar Jaana Saarinen, ledande utvärderingsexpert på NCU.
Utveckling kräver tid och stöd
I omfattande reformer behövs det gott om tid och möjlighet att pröva sig fram för att utveckla fungerande verksamhetsmodeller. En motiverad och utvecklingsorienterad stämning på gymnasiet och samarbete till exempel med andra gymnasier gynnar utvecklingsarbetet. Jan Hellgren, ledande utvärderingsexpert på NCU konstaterar:
– Gymnasierna förnyas inte i ett ögonblick. Lyckat utvecklingsarbete kräver tid och långsiktigt samarbete. Det är viktigt att ta behovet av långsiktig planering och utveckling på allvar.
Behovet av finansiering och kraven på gymnasieutbildningen
På en del orter minskar antalet studerande under de kommande åren och årtiondena, vilket leder till stora utmaningar beträffande anordnandet av gymnasieutbildningen. Det kommer bland annat att krävas mer kommunalt samarbete. Finansieringen av gymnasieutbildningen kräver också att den statliga finansieringen blir mer hållbar.
– Utvärderingen väcker också en fråga om likvärdighet: Hur olika får gymnasierna i vårt land vara? reflekterar Jaana Saarinen på NCU.
Utvärderingen av gymnasiereformen fortsätter ända till slutet av år 2024, och mer resultat kommer att publiceras under projektets gång. I följande skede samlas information om anordnandet av specialundervisning och annat stöd i gymnasierna.
Närmare information om utvärderingen:
Utvärderingen av gymnasiereformen (linkki päivittyy)
Rapporten: Gymnasieutbildningen förnyas – förnyas gymnasierna?
Rapporten med de första resultaten av utvärderingen av gymnasiereformen publiceras på NCU:s webbinarium 5.4.2023.
- Ledande utvärderingsexpert Jan Hellgren, tfn 029 533 5531
- Ledande utvärderingsexpert Jaana Saarinen, tfn 029 533 5537
E-postadresserna: fornamn.efternamn@karvi.fi