Effekterna av pandemin och ojämlikheten i lärandet och välbefinnandet måste följas upp – många faktorer inverkar på luckor i lärandet

Meddelande Yrkesutbildning Förskoleundervisning och grundläggande utbildning Högre utbildning Gymnasieutbildning Fritt bildningsarbete Småbarnspedagogik

De ekonomiska, demografiska och välfärdsrelaterade skillnaderna på regional nivå har ökat under de senaste åren, och de återspeglas i elevernas likvärdiga möjligheter till lärande på alla utbildningsstadier. Resultaten av utvärderingarna visar att covid-19-pandemin och de exceptionella undervisningsarrangemangen har stärkt den ojämlika utvecklingen. Det finns ett samband mellan luckor i lärandet och kunnandet samt brister i välbefinnandet. Genom att utveckla undervisningen och utbildningsanordnarnas egen kvalitetshantering kan man främja jämlikheten.

Enligt en utvärdering av effekterna av undantagssituationen som NCU gjort har det finländska utbildningssystemet i huvudsak klarat sig bra i den nya situationen. Undervisningspersonalens starka kompetens och engagemang utgör en särskild styrka. Den utdragna situationen har dock avsevärt belastat skolor, lärare och rektorer, och skillnader mellan skolor och elever har uppstått av många olika orsaker. De tidigare identifierade utmaningarna i fråga om stöd och handledning för lärande har ökat.

Resultaten av utvärderingarna visar att det till följd av covid-19-pandemin och de exceptionella undervisningsarrangemangen har uppstått luckor i kunskaperna och eventuellt också i lärandet. Med luckor i lärandet avses en situation där inlärningsprocessen störs av att man inte har kunnat tillhandahålla undervisning eller av att det inte har varit möjligt att delta i distansundervisningen på grund av brist på redskap, motivation, färdigheter för självstyrning eller av hälsoskäl. Med luckor i kunskaperna avses däremot bristande kompetens, färdigheter eller kunskaper hos individen och som kan vara en följd av luckor i lärandet.

NCU:s utvärderingar av lärresultaten i matematik och engelska från våren 2021 visar att elevernas kunskapsnivå i slutskedet av den grundläggande utbildningen är sämre än tidigare. Kompetensnivån inom matematik i årskurs 9 har kontinuerligt sjunkit sedan 2000, och nivån på kunskaperna i engelska verkar ha sjunkit något sedan 2013. Det finns stora variationer i individernas färdigheter.

Det är ännu för tidigt att bedöma luckorna i kunskaperna i sin helhet och de bestående effekterna. Luckor i kunskaperna kan också påverkas av brister i välbefinnandet och tryggheten hos barn och unga. Effekten av luckorna i kunskaperna förstärks av att kunskapsreserven i bakgrunden har minskat redan under en längre tid, vilket verkar ha ett samband i synnerhet med den socioekonomiska bakgrunden, marginaliseringen och bristen på självstyrning i studierna. Kunskapsskillnaderna mellan eleverna och skolorna är kopplade till den utbildningsmässiga och ekonomiska differentieringen hos familjerna och regionerna.

Utvecklingen av utbildningens och undervisningens kvalitet sker genom samarbete

NCU har också som en del av sina utvärderingsrapporter utarbetat utvecklingsrekommendationer med vars hjälp man kan minska de skadliga effekterna av undantagsförhållandena. Pandemitiden och utvecklingen av den samhälleliga ojämlikheten som pågått länge skapar synergier som snabbt måste åtgärdas. Strukturer och praxis som skapar ojämlikhet i utbildningen måste identifieras och avskaffas. Varje elev ska erbjudas möjlighet till högklassig undervisning oberoende av bostadsområde och socioekonomisk bakgrund. Samhällets sociala, regionala och demografiska differentiering utmanar utbildningssystemet både nationellt och lokalt.

Man måste också se till att tillräckliga färdigheter uppnås på alla utbildningsstadier. De tidigare skedena på utbildningsstigen skapar en grund för senare studier. För att övergångarna i sig inte ska stärka ökningen av kunskapsskillnaderna och föra elevernas och studerandenas utmaningar vidare, bör utbildningsanordnarna se till att eleverna och studerandena har tillräckliga förutsättningar för de fortsatta studierna. Eleverna och studerandena ska garanteras tillräcklig undervisning och tillräckligt stöd för att utveckla kunskaperna i finska eller svenska på alla utbildningsstadier. Största delen av eleverna och studerandena med ett främmande språk som modersmål behöver stöd för att lära sig finska och svenska och för att fördjupa sina språkkunskaper.

– Vi står inför en ny och väsentlig jämlikhetsfråga i världen efter coronapandemin. Vi behöver verksamhetsmodeller som individuellt och så effektivt som möjligt kan identifiera och korrigera de luckor i kunskaperna som beror på de exceptionella förhållandena, så att underskottet inte orsakar livslånga olägenheter i senare studier och i arbetslivet, säger Jari Metsämuuronen, ledande utvärderingsexpert vid NCU.

Genom att utveckla kvalitetshanteringen inom utbildningen och undervisningen kan man trygga och främja lika möjligheter till lärande i skolor och läroanstalter. För att kvalitetsarbetet ska lyckas är det viktigt att utvecklingen sker i skolorna genom att personalen och eleverna engageras.

Välbefinnandet hos och tillräcklig utbildning för dem som jobbar  inom undervisning, fostran och handledning måste också säkerställas i hela Finland. Personalens struktur, mängd och kompetens bör motsvara verksamhetens behov. Arbetsförhållandena och resurserna påverkar inte bara den pedagogiska verksamhetens kvalitet och möjligheter utan också personalens välbefinnande, motivation och ork. Kompetensen hos personalen inom undervisning, handledning och fostran måste stödas och utvecklas systematiskt.

Effekterna av åtgärder som förhindrar ojämlikhet i utbildningen ska utvärderas

I december 2021 publicerade NCU en ny sammanställning som beskriver jämlikhetsläget inom utbildningen och hindren för likabehandling i det finländska utbildningssystemet. I publikationen sammanställs utvärderingsinformation som NCU producerat under de senaste åren om differentiering av kunskaperna, jämlikhet i fråga om möjligheter samt utbildningens tillgänglighet och delaktighet. Helheten skapar förståelse för hur utvecklingen och utvecklandet av kompetenserna pågår under hela livet. Å andra sidan kan flera faktorer som identifierats redan i den tidiga barndomen konstateras påverka senare skeden på utbildningsstigen och i arbetskarriären.

På nationell nivå har man vidtagit flera åtgärder för att förhindra att differentieringen inom utbildningen ökar ytterligare. Utvecklingsprogrammet för jämlikhet inom den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken, som ingår i regeringsprogrammet, strävar efter att stärka jämlikheten inom utbildningen samt att minska och förebygga den socioekonomiska differentieringen. Understöd har också riktats till utjämning av effekterna av undantagssituationen, styrning, stöd och utveckling av digitala miljöer. Effekterna av dessa åtgärder måste under de kommande åren övervakas systematiskt både på nationell och lokal nivå. Nya praxis och verksamhetsmodeller som konstaterats vara effektiva bör utvecklas tillsammans och delas också över utbildningsstadierna.

En nationell och systematisk utvärdering av utbildningen främjar en utbildningspolitisk diskussion och beslutsfattande som grundar sig på forskningsrön. NCU publicerade en överblick över COVID-19 pandemin, luckor och differentiering i kunnandet den 14.12.2021. Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har grundat en ny policy brief-publikationsserie, vars syfte är att stöda den utbildningspolitiska och samhälleliga diskussionen och beslutsfattandet. I serien behandlas aktuella utvärderingsresultat och rekommendationer för utveckling av fostran och utbildning.

Länkar:

Se även infograferna nedan (klicka på bilden för att förstora den).

KUVAT TÄHÄN

Ytterligare information:

  • Enhetschef Hannele Seppälä, hannele.seppala @ karvi.fi, +358 29 533 5550