Förverkligande av individuella studievägar inom yrkesutbildningen

Utvärderingen av hur väl individuella studievägar förverkligas inom yrkesutbildningen (2021–2022) kartlade hur väl praxis för personlig tillämpning, identifiering och erkännande av kunnande fungerar, hur handledningen fungerar samt hur de studerandes valmöjligheter förverkligas.

Utvärderingsmaterialet bestod av enkäter till utbildningsanordnarnas ledning och undervisnings- och handledningspersonal, intervjuer med studerande och representanter för arbetslivet, riksomfattande studeranderespons inom yrkesutbildningen och respons från arbetslivet samt registeruppgifter om individuella studievägar.

Centrala resultat och slutsatser

Utbildningsanordnarna har dragit upp omfattande riktlinjer för personlig tillämpning. Personlig tillämpning ser dock alltför ofta ut som en teknisk prestation för de studerande liksom även för undervisnings- och handledningspersonalen, där utarbetandet av och anteckningarna i PUK-blanketten betonas. Betydelsen av personlig tillämpning som en del av den kontinuerliga yrkesmässiga tillväxten bör stärkas och karriärplaneringen bör kopplas allt tätare till olika skeden av studierna. Detta förutsätter också att den tidsmässiga och strukturella planeringen av den personliga tillämpningen utvecklas utifrån studerandenas olika livssituationer och handlednings- och stödbehov. Det finns också behov av att utveckla PUK-blanketterna, registreringspraxisen och överföringen av uppgifter från anordnarnas datasystem till de riksomfattande informationssystemen.

Erkännandet av kunnande genomförs bäst när det är fråga om tidigare förvärvat kunnande enligt de gällande examensgrunderna. Yrkesinriktade grundexamina, yrkes- och specialyrkesexamina samt gymnasiestudier fungerar bäst beträffande erkännande av kunnande. Erkännandet av högskolestudier bedömdes fungera sämre. Identifiering av kunnande som förvärvats i arbete eller hobbyer genomförs inte särskilt bra, och det är svårt att bedöma om det kunnande som avlagts enligt icke-giltiga examensgrunderna motsvarar kraven på kunnande och tidsenlighet. Tillvägagångssätten för identifiering och erkännande varierar också mellan utbildningsanordnarna samt mellan till exempel en anordnares utbildningsområden eller verksamhetsställen. Begreppen, anvisningarna och riktlinjerna för identifiering och erkännande av kunnande bör förtydligas.

Arbetslivsrepresentanternas deltagande i den personliga tillämpningen behöver utvecklas. Enligt utvärderingsresultaten genomförs planeringen av inlärningen i arbetslivet som en del av den studerandes studieväg och den individuella planeringen av yrkesproven ganska väl. Däremot förutsätter överenskommelse om den studerandes arbetsuppgifter och stöd- och handledningsformer med arbetsplatsen utveckling.

De studerande har möjlighet att påverka vilka sätt att förvärva sig kunnande som är lämpliga för dem. Möjligheten att välja valbara yrkesinriktade examensdelar för den egna examen och delområden av de gemensamma examensdelarna förverkligas i huvudsak väl individuellt. Det är dock inte nödvändigtvis möjligt att välja en individuell tidtabell för studierna. Möjligheten att välja läroanstalt eller arbetsplats som lärmiljö förverkligas väl enligt anordnare och personal. Lärande i arbetslivet ansågs erbjuda möjligheter att individualisera den studerandes väg. Däremot är studerandenas möjligheter att välja nätbaserade studier sämre än andra lärmiljöer. Etablerade sätt att individualisera studierna är de examensdelar som erbjuds av den egna anordnaren, gymnasiestudier och yrkeshögskolestudier. Däremot är det mer sällsynt att avlägga examensdelar av andra anordnare.

Största delen av utbildningsanordnarna har fastställt personalens ansvar i anslutning till den personliga tillämpningen. Ändå bedömde cirka en femtedel av undervisnings- och handledningspersonalen att den egna rollen i den personliga tillämpningen inte är tydlig. Arbetsfördelningen i anslutning till den personliga tillämpningen samt informationsutbytet och samarbetet mellan personalen behöver också utvecklas. Undervisnings- och handledningspersonalens representanter har rätt god kompetens i frågor som gäller personlig tillämpning, men det finns också variation i kompetensen. Undervisnings- och handledningspersonalen bedömde att introduktionen och kompetensutvecklingen förverkligas klart sämre än vad anordnarna bedömde. Anordnarna anser att personalresurserna för personlig tillämpning är tämligen goda, medan personalen endast anser att de är måttliga. Personalen lyfte fram upplevelser av brådska och belastning. Den tid som används för personlig tillämpning bör göras mer synlig och antecknas i personalens arbetsplaner, och det ska säkerställas att det finns tillräckliga resurser för att genomföra den personliga tillämpningen på ett högklassigt sätt.

Utvecklingsrekommendationer

  • Betydelsen av personlig tillämpning som en del av karriärplaneringen och den kontinuerliga yrkesmässiga tillväxten bör stärkas och de studerandes aktiva roll i den personliga tillämpningen utvecklas.
  • Beaktandet av studerandenas olika handlednings- och stödbehov samt tillgången till handledning bör utvecklas som en del av den personliga tillämpningen – även vårdnadshavarnas delaktighet bör stärkas.
  • Den tidsmässiga och strukturella planeringen av processen för personlig tillämpning samt innehållet i PUK bör utvecklas.
  • Man bör mer systematiskt följa upp, utvärdera och utveckla hur väl den personliga tillämpningen fungerar och hur effektiva styr- och stödåtgärderna är.
  • Arbetslivsrepresentanternas deltagande i den personliga tillämpningen bör stärkas.
  • Begreppen, anvisningarna och riktlinjerna för identifiering och erkännande av kunnande bör förtydligas och identifieringen av inofficiellt lärande effektiveras.
  • För att stödja de studerandes individuella karriärplaner och för att genomföra valen bör man stärka den information, rådgivning och handledning som de studerande får liksom även samarbetet mellan utbildningsanordnarna.
  • Personalen bör få tillräcklig introduktion i personlig tillämpning och kompetens i anslutning till personlig tillämpning bör säkerställas.
  • Arbetsfördelningen, rollerna och ansvaren inom den personliga tillämpningen bör förtydligas och samarbetet mellan personalen bör främjas.
  • Resurserna för personlig tillämpning bör säkerställas.

Rapport och meddelande

Sammandrag av utvärderingens rekommendationer

Avslutande webbinarium för utvärderingen

Webbinarium om de första utvärderingsresultaten

Goda praxis

Enkäter

Ytterligare information om utvärderingen

  • Utvärderingsexpert Johanna Kiesi, fornamn.efternamn@karvi.fi, tfn 029 533 5545
  • Utvärderingsråd Jani Goman, fornamn.efternamn@karvi.fi, tfn 029 533 5505
  • Metodiska frågor: Utvärderingsexpert Mari Huhtanen, fornamn.efternamn@karvi.fi, tfn 029 533 5510

Utvärderingen producerar information för NCU:s tyngdpunkter Främjande av ett välfungerande utbildningssystem samt Främjande av likvärdighet.

Särskilt stöd inom yrkesutbildningen

NCU har utvärderat hur särskilt stöd fungerar inom yrkesutbildningen. Läs mer om utvärderingen av det särskilda stödet här.

Stäng