Behovet av en förnyad webbplats har legat i luften under en längre tid hos oss. Bakgrunden är att NCU:s gamla webbplats rent tekniskt har nått slutet av sin livslängd. Nu har vi öppnat vår nya webbplats. I den här nyhetstexten beskriver vi de viktigaste ändringarna så att du också längre fram så enkelt som möjligt kan hitta den information du behöver.
En utmaning i produktionen av information som stöder utvecklingen av fostrans- och utbildningssektorn är att det inte finns tillräckligt mycket information om olika ämnesområden, och att informationsproduktionen är kortsiktig. Inom fostrans- och utbildningssektorn borde man få fram en helhetsbild av forsknings-, utvärderings- och prognosinformation, så att produktionen av information kan utvecklas systematiskt med tanke på framtidens informationsbehov. Helhetsbilden borde relatera till forsknings-, utvärderings- och prognosverksamhetens olika samhälleliga uppgifter.
De som har valt den långa lärokursen i svenska har språkkunskaper som motsvarar vitsordet 7 vid övergången från den grundläggande utbildningen till fortsatta studier. De som planerar att fortsätta i gymnasiet har klart bättre kunskaper än de som har valt yrkesutbildningen. De faktorer som har de tydligaste sambanden med elevernas kunskaper är deras uppfattningar om de egna kunskaperna och nyttan av svenska, den tid som eleverna använde för att besvara uppgifterna samt användningen av svenska på fritiden.
Åbo universitet fick godkänt i auditeringen som genomfördes av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU). Åbo universitet fick särskilt beröm av auditeringsgruppen för den samarbetsinriktade kvalitetskulturen, som gör det möjligt för personal och studerande att i stor utsträckning delta i utvecklingen av verksamheten. Utvecklingen av kursplaner är systematisk. Universitetet är starkt engagerat att i dess verksamhet främja tvärvetenskaplighet och genomslag i samhället.
Tammerfors universitet fick särskilt beröm av NCU:s auditeringsgrupp för sina fungerande processer för kvalitetshantering, med hjälp av vilka universitetet identifierar sina styrkor och utvecklingsområden. Det mångsidiga samarbetet med intressentgrupper stöder väl utbildningens arbetslivsrelevans och integreringen av studerande i arbetslivet. Verksamhetens genomslag i samhället förstås som en del av universitetets grundläggande uppgift.
Utvecklingsarbetet som genomfördes via högskoleutbildningens spetsprojekt stärkte samarbetet mellan högskolorna och personalens kompetens. Utvecklingsprojekten ledde till flera bestående förändringar. I fortsättningen borde utvärderingen av projektens genomslag förstärkas som en del av projektutvecklingen. Därutöver borde man säkerställa att projektresultaten etableras och att utvecklingsarbetet fortsätter efter ett avslutat projekt.
Enligt resultaten av utvärderingen av högskolepedagogiken är styrkorna i undervisningen och handledningen vid de finländska högskolorna att mångsidiga metoder används i undervisningen och handledningen och att bedömningspraxisen stöder lärandet. En annan styrka är att högskolornas undervisningskulturer stöder den pedagogiska utvecklingen och samarbetet mellan lärarna. De studerande upplever att deras bemötande är jämlikt och respektfullt. Undervisningen och utbildningen vid högskolorna bör utvecklas genom att man i högre grad inkluderar företrädare för arbetslivet i läroplansarbetet.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) publicerar flera aktuella utvärderingsresultat hösten 2023. Publikationerna gäller bland annat grundskoleelevernas lärresultat, nya former av studiehandledning som uppkommit i och med att läroplikten utvidgats och den kompetens som yrkesutbildningen ger i förhållande till kraven för yrkeshögskolestudier.
Oron för elevernas problematiska frånvaro i den grundläggande utbildningen har ökat under de senaste åren. I och med ändringen av lagen om grundläggande utbildning som just trätt i kraft är utbildningsanordnarna i fortsättningen skyldiga att förebygga frånvaro samt att systematiskt följa upp och ingripa i frånvaro. Läsårsstarten är en viktig tidpunkt med tanke på att förebygga frånvaro. Under de första skolveckorna kan man påverka hur alla hittar sin plats i gruppen och informera vårdnadshavarna om skolans tillvägagångssätt vid frånvaro.
En intensiv samhällsdebatt har den senaste tiden förts om grundskolans dysfunktionalitet, nedgången i lärresultaten och förbud mot mobiltelefoner i skolan. Sjunkande lärresultat och elevernas välbefinnande väcker oro. Ska elever trivas i skolan – eller lära sig? NCU:s utvärderingar visar att eleverna önskar lugna möten och vuxna som lyssnar. Vad skulle de unga vilja fråga yrkesutbildade personer och vad skulle de vuxna vilja fråga de unga om detta tema? Är det någonting de vuxna har förbisett?